torsdag 31 januari 2013

Malamute, en ras för mig?

Är verkligen jättenöjd med alla hundar i mitt spann men om jag måste välja en favorit så blir det utan tvekan Is! En stor och stilig herre på 4-5 år.


Väldigt lätt och ha att göra med även om han såklart hade egna åsikter ibland! Fick han chansen försökte han gärna sno de andras mat och han var expert på att pressa sig ut när man öppnade grinden till hundgården. Helst ville han då springa och gömma sig under en bil (hur får en malamute plats under en bil?), det har han tydligen gjort sedan han var valp.
Väldigt gosig var han och något han gärna gjorde var att ställa sig under mig, mellan benen (som i freestyle) och så tyckte han att jag skulle klappa. Jag vet inte hur många gånger jag stod upptagen med något och helt plötsligt var jag på väg att ramla omkull för att Is försökte buffa på mig så att han kunde ställa sig under och bli klappad =)


På stakeouten var han väldigt pratig när jag selade på hundarna bredvid. Polarhundar skäller ju sällan men ylar desto mer. Sen har de även nåt mellanting som låter som en "hoande" tomte, så höll han på och tyckte att jag skulle bry mig lite mer om honom ;)
Framför släden var han klockren och drog på hela tiden, det fanns bara ett läge - målmedvetet framåt, framåt, framåt!


Många har frågat om jag blivit mer eller mindre sugen på polarhund nu när jag har lite mer erfarenhet. Det är faktiskt svårt att svara på... Jag har under så många år suktat efter en husky så jag vet inte om det går att bli mer sugen än jag var redan innan. Jag har iaf inte blivit mindre sugen! Däremot kanske jag tänker i lite andra banor än tidigare, nu när jag sett dem i sin rätta miljö, sett dem bo ute och jobba med det rasen är framavlad för. Livet går liksom ut på att springa framför en släde =)
En del säger att jag ska testa, det går alltid att omplacera om det inte fungerar. NEJ, omplacering finns inte i min värld. Nu menar jag inte att jag är emot omplacering om det är det bästa för hunden men det ska liksom inte vara en chansning redan från början. Ska jag skaffa en polarhund så ska jag ha en plan och vara säker på att det fungerar. Finns det tvekan så skaffar jag ingen, så enkelt är det.

Det som stör mig mest är egentligen inte alla tveksamheter utan snarare vetskapen om att det säkert kan funka. För jag har faktiskt lösningar på många av tveksamheterna. Ger jag mig fan på att fixa det så vet jag att jag kommer göra det. Det är bara en fråga om tid, ork, tålamod, planering och lite praktiska lösningar...

Det jag funderat mkt över och som jag pratade med Sandra om var hur pass lätta/svåra polarhundar är att träna i annat än drag. Jag vill ju inte enbart köra drag utan träna tricks, rallylydnad, freestyle och allt möjligt "vanligt" också. Den allmänna uppfattningen är ju att det typ inte går att motivera en polarhund till sådan träning. Bullshit enligt Sandra, så länge man använder rätt träningsmetod så går det utmärkt. Hon har tävlat i rally, lydnad och freestyle med en av sina hundar. Vill man jaga titlar så finns det självklart lämpligare raser men det är ju inte det viktigaste.

Husky har ju alltid varit mitt första val men efter dessa dagar har malamuten verkligen knappat in! Just i draget så är ju malamuten betydligt starkare så det går att köra släde med 1-2 hundar, även om jag själv får jobba lite i uppförsbackar och liknande. Ska jag ha husky så så krävs det nog 2-3 framför en släde... Kan visserligen köra på skidor eller efter pulka men släde ger ju en annan känsla (t.ex. jäkligt ömma knän fulla av blåmärken haha), nä skämt åsido, men släde känns mer lockande.
Nackdelen med malamute är att de är så jäkla stora! Huskyn är nättare och smidigare. Samojed och grönlandshund känns inte lockande.

Mmm, får nog suga lite på den här karamellen ett tag till. Har jag funderat i typ 8 år kan jag fundera lite till ;) En sak är dock säker, någon gång i livet blir det polarhund! Some time, some day...
Is

onsdag 30 januari 2013

Dag 4 - sista dagen

Söndag

Här sov vi!
Vi vaknade på morgonkvisten av att det var lite småkyligt eftersom elden hade slocknat. Ut och mata vovvar och sen frukost till oss själva. Därefter packade vi ihop och gjorde i ordning slädarna och selade på hundarna.

Selar i mängder. 
Starten skedde i nerförsbacke och ganska snart kom vi in i ett skogsparti som sluttade och var lite småisigt. Svårt att bromsa ordentligt men på något sätt lyckades jag bemästra släden (övning ger färdighet) och kom ner på isen där det planade ut. Vände mig om för att se hur det gick för de andra och ser att även Malin kommer ner på isen... men ingen Emil. Hans släde hade gått sönder när den kraschade mot ett träd. Tydligen var det ingen ordentlig krasch utan snarare ett fabrikationsfel på släden som var helt ny. Släden var iaf helt okörbar...
Problemet var att vi stod ute på isen med ytterst lite bromsfäste. Ankarna gick knappt att fästa, det var för lite snö ovanpå isen. Sandra ankrade upp sina hundar och hoppades på att det skulle hålla... Mitt ankare fick noll fäste så det var bara att stå på panikbromsen med allt tyngd, detsamma gällde Malin. 

Sandra och Emil flyttade hans hundar och band upp dem i träd. Hundar var rätt frustrerade, tänk er ett gäng draghundar som precis startat fulla av energi och så ska de helt plötsligt stå stilla ;)
Sandra ringde hem för att be Tobbe komma med skotern och en ny släde. Tiden gick men ingen Tobbe kom. Tror vi stod där ute på isen i säkert en timme och väntade, vad gör man... Vi hoppades innerligt att det inte skulle dyka upp en renflock för då hade vi alla fått oss en ofrivillig åktur bakom hundarna (hade aldrig gått att bromsa).

Hundarna lugnade sig så småningom. Här har Töya och leya kurat ihop sig på isen.
Tillslut såg vi någon komma långt borta på isen. Det var Tobbe som kom sparkandes på en släde. Skotern hade pajat ute på isen så han hade fått sparka släden säkert 5 km... Skoj ;)

Långt där borta, uppe till vänster nedanför skogen, kommer Tobbe sparkandes på släden =) 
Sen bar det av igen, Sandra och Tobbe på samma släde. Längre fram på turen stannade de för att förvarna om en svår kurva. Det gick nerför, kurvan var snäv och släden skulle garanterat gena ut i lössnön. Dessutom fanns ett gupp (typ en stubbe eller nåt) som gjorde att man kunde tappa balansen. Jag klarade svängen galant... men tokvälte på den efterföljande raksträckan. Var arg som ett bi, hur fan kan man välta på en raksträcka?!? Enligt Tobbe var det troligtvis en stubbe eller nåt som hade "kastat" omkull släden utan att jag märkt det, vi befann oss på ett kalhygge med rätt lite snö. Jaja, tappade iaf inte spannet. Resten av turen gick bra och väl hemma blev det en väldigt försenad lunch.

Sen var det bara att packa ihop allt och bege sig till Järpen, för att därifrån åka vidare till Östersund och ta flyget hem.
Såhär i efterhand känns hela äventyret som ett smått overkligt avbrott i vardagen. Det är lite svårt att ta in allt när man befinner sig mitt uppe i det. Nu har jag landat lite och inser vilken fantastisk upplevelse det var! Kanske var det en dröm? 

Dag 3

Lördag

Dagen började med de vanliga rutinerna men idag packade vi även med oss en jäkla massa grejer eftersom vi skulle ut på övernattningstur! Iväg bar det och denna slinga var lite lättare. Dock fanns några partier som var väldigt kringelikrokiga och guppiga så där blev det verkligen teknikträning med släden. Började i alla fall bli lite bättre vän med släden nu ;)

Här åker vi över en sjö. 
När vi åkte över en myr stannade Sandra och pekade en bit bort, där stod en renflock. Hoppsan hejsan tänkte jag, polarhundar har ju liiite jakt i sig ;) Och jodå, mina täthundar kände lukten samtidigt och vände på huvudet mot renarna. Panikbromsen är bra den ;) Trots det lyckades de dra släden några meter här och där innan jag på nytt fick stopp och de gav upp renarna för att fortsätta framåt. Sen gick det fort vill jag lova, med adrenalinhöga vovvar =)

Några renar
Längre fram skulle vi korsa en mindre skogsväg, kruxet var bara att en bit bort på den vägen stod en till renflock... Sandra sa att vi skulle mana på hundarna framåt. OM hundarna skulle få för sig att dra efter renarna så skulle vi inte få stopp på dem, vägen var plogad och skulle ge noll bromsfäste... Tjoade glatt "framåt, framåt" och de sprang gladeligen över vägen (tack för det) utan att märka nåt!

Väl framme vid satte vi upp en stakeout bland träden och satte dit hundarna. Vi gjorde upp eld och lagade mat utomhus i mörker och lätt snöfall.

Mums! 
Sedan blev det bastu och isvaksdopp om man ville (ehh... nej tack). När vi satt i bastun blev himlen sakta grönaktig och vi skyndade oss ut i kylan. Där stod vi i badkläder ute i Jämtlandsfjällen och tittade på det vackra norrskenet som spelade över himlen! Så häftigt att se.

Sedan gjorde vi oss hemmastadda i den vedeldade kåtan där vi skulle sova. Elda, elda, elda för att hålla värmen! Vi hade tre hundar inne i kåtan och de delade gärna ut gratis ansiktstvätt haha, speciellt Töya ;) Tyckte någon gång att jag kände mig iakttagen och öppnade ögonen. Såg ett stort malamutehuvud stå och titta glatt på mig mitt i natten, härliga vovvar ;)

Coolingen Frost! 

tisdag 29 januari 2013

Dag 2

Fredag

Dagen började med utfodring av hundar, städning av hundgård, påklädning av släde mm. Därefter satte vi upp hundarna på en stakeout, en lång metallkedja som har fästen med jämna mellanrum. De flesta av bilderna nedan är tagna av Sandra Ohlsson.
Fixar det sista på släden.

Hundarna på stakeouten. Här selar vi på!
Efter lunchen gick vi igenom allt inför turen, framförallt startrutinerna. Det var viktigt att alla hade klart för sig hur allt skulle ske för när hundarna förstår att det är dags att ge sig av så triggar de igång och skäller/ylar så det blir svårt att prata med varandra.
När allt var klart gav Sandra klartecken att plocka bort frontankaret och var inte hundarna rejält taggade innan så blev de det definitivt nu ;) Ställde mig på panikbromsen och när Sandra gjorde tummen upp plockade jag bort bakre ankaret, fäste det på släden och så bar det av med en jäkla fart. Tills Malins spann framför mig tvärstannade och en av hennes hundar vägrade gå. Han fixade inte att ha en av mina hundar bakom sig så jag fick köra om. Sedan bar det av och jäklar vilken kraft det är i hundarna! Då är ändå malamuten den som är långsammast av de polara raserna...

Äntligen på väg!
Vi åkte upp på fjället och det var en ganska knepig led vi åkte på, uppför, nerför och kringelikrok. Efter ett tag kom en brant nerförsbacke i kombination med kurva, dessutom feldoserad. Svisch sa det så välte både jag och släde =) Lyckades i alla fall hålla fast i släden så att hundarna till slut stannade (vem vet vart hundarna tar vägen och alla hundar funkar inte ihop osv). När jag kravlat mig upp på rätt köl igen och vi åkt några meter hörde jag Malin gapa bakom mig, även hon hade vält i kurvan men tappat släden. Bromsade mitt spann, ankrade upp och precis när jag vände mig om för att se hur långt hennes spann kommit så sprang täthundarna förbi så det var bara att sträcka ut handen och grabba tag i en av dem. 
Vi körde vidare och längre fram dök det upp en ännu svårare backe med kurva. Jag tokvälte men lyckades hålla mig fast i släden. Tills jag såg ett stort träd komma farande och insåg att det aldrig skulle gå vägen, bara att släppa spannet... Det gick bra även denna gång, Sandra fångade upp mitt spann framme hos sig. Precis när jag sprungit fram till min släde kommer Malins spann i en jäkla fart med Malin släpandes bakom släden, svår backe det där ;) Resten av turen gick i alla fall felfritt. 
 
Uppe på fjället.
 
Här har vi ankrat upp hundarna medans vi fikar. Mitt spann är nr. 2 framifrån, Is har lagt sig till höger ute i snön.
"Mina" härliga vovvar! Sett såhär framifrån så är det Himla framme till vänster, Is framme till höger, Leya bak till vänster och Töya bak till höger. 

Tycker denna bild påminner mycket om min bakgrundsbild här i bloggen...  
Efter fikat började det mörkna och vi körde hem i månsken och pannlampa. Helt knäppyst, bara slädens sus och trampande hundtassar.
Turen var på 1,6 mil och väl hemma selades hundarna av, utfodrades, fördes till hundgårdarna mm. Dagen avslutades med födelsedagsfirande med tårta och sen somnade jag nog i samma ögonblick som jag la huvudet på kudden...

måndag 28 januari 2013

Dogslead and wildlife experience, dag 1

Puh, nu är jag hemma igen efter fyra fantastiska och händelserika dagar!! Vet inte riktigt hur jag ska kunna sammanfatta allt, det har varit fullt upp och och jag har lärt mig otroligt mycket. Tror det är bäst att ta varje dag för sig, annars kommer det bli ett lååångt blogginlägg...

Torsdag

Förutom jag deltog även Malin och Emil från Karlstad. Vi var alltså bara tre stycken men det var alldeles lagom, det här med slädhundskörning var liksom lite svårare än jag förväntat mig ;)

Dagen började med teori där Sandra (instruktören) berättade vad som är utmärkande för just polarhundar, skillnader och likheter mellan de polara raserna, hur de lägger upp dragträningen mm.

Sedan blev det rundvandring på gården och presentation av hundarna. De har 18 renrasiga Alaskan Malamute i olika åldrar. Hundgårdarna var stora, jättefina och med möjlighet till stimulans i form av att klättra, hoppa, krypa, ligga högt, sova i koja, leta godis i gömmor osv.

Vi fick tilldelat oss ett eget spann och dessa hundar skulle vi även ta hand om under vistelsen. Det innebar utfodring, städa i hundgården, gosa mm. De hundar jag hade var Himla, Is, Töya och Leya.

En större rastgård som här är avdelad så att vi hade våra "egna" hundar separerade från ovriga flocken. Det blir liksom lite lättare med matning, ta in och ut genom grindar mm. 
På eftermiddagen fick vi genomgång av hur släden ser ut och vi fick lära oss att "klä på" släden:
  • Expander som fästs mellan slädens rep och 4-spannslinan. Minskar ryck för båda hundarna och den som står på släden.
  • 4-spannslina där hundarna sätts fast.
  • Säkerhetslina. Om expandern går av så är detta en påkopplad reserv så att hundarna inte drar iväg utan släden...
  • Två ankare. Används när man står stilla med spannet och t.ex. ska koppla på eller av hundar, behöver stanna och gå av släden ute på tur osv. Ankaret sparkas ner i snön för att hålla hundar och släde på plats. Ett ankare har man bak hos sig själv och ett fäster man framme hos ledarhunden så att spannet inte kan vända om i fel riktning, trassla in sig i varandra osv.
  • Startlina. Finns de inte fäste för ankaret (t.ex. på is) så kan spannet fästas i en lina runt t.ex. ett träd. 
  • Flera olika hakar som håller samman linor mm. 
  • Slädsäck att lägga packning i.
Min släde!
Släden har två olika bromsar. En "bromsplatta" som man kan använda för att sänka farten och parera släden i kurvor. Sedan även en "panikbroms" om man skulle behöva stanna omedelbart (vilket inte går för det blir en viss bromssträcka) eller om det är en väldigt brant nerförsbacke för då räcker inte bromsplattan.

På kvällen fick vi prova på att åka släde bakom en skoter. Varför det kan man ju fråga sig... Jo för att det krävs en hel del teknik för att hantera släden. Jag hade liksom tänkt mig att det är väl bara att stå på medarna och bromsa om det går för fort, så följer väl släden bara efter... HAHAHA, den uppfattningen fick jag totalt omvärdera, det var skitsvårt!!! Släden liksom lever sitt eget liv och jag var helt slut efter den korta slingan som tog ca 5 min.
Vi fick även prova att stanna, fästa ankare och sedan plocka upp det igen för att åka vidare. När man plockar upp ankaret så märker ju hundarna det och det gäller att ha all tyngd på panikbromsen så att de inte flyger iväg. En hand på släden och med den andra fäster man ankaret på släden. Och hoppas att hundarna i det läget (när man bara har en hand på släden) inte gör ett tokryck för då finns risk att man tappar balansen hehe. Tack och lov att det "bara" var en skoter första dagen =)

Fortsättning följer...

tisdag 22 januari 2013

Packar

Imorgon eftermiddag går flyget till Östersund och därifrån bär det av mot Sulviken, norr om Åre. Under fyra dagar ska jag lära mig köra hundspann och lära mig massor om polarhundar!

Håller på och packar för fullt. Varma kläder, varma kläder och varma kläder. Sovsäck, pannlampa och extra batterier. Och såklart... badkläder?!? Ifall jag av någon anledning skulle få för mig att bada isvak...
Täppas är lite bekymrad och funderar över om han ska gömma sig i resväskan eller om han kan klassas som handbagage ;) 
 

måndag 21 januari 2013

En sten =)

Mina föräldrar har rest runt i Australien med omnejd och när de kom hem fick jag en kasse med lite olika presenter. Den bästa presenten var såklart den här stenen:


Nu kanske man kan undra vad i helskotta som är så speciellt med denna sten? Jo, den är plockad på Marina Bay Street Circuit, alltså F1-banan i Singapore!!! Högt värde på den stenen vill jag lova =)

Kanske måste skriva något hundigt också... Tja, vi tränar på att backa åttan. Känns som lite överkurs men det blir nog bra till slut ;)

söndag 20 januari 2013

Countdown!

Senaste dagarna har säsongens första VM deltävling (WRC) avgjorts i Monte Carlo. Det var smått kaosartat väder där uppe i bergen och väl nere i Monaco fick de sista sträckorna ställas in. Anledning? Jo, puckade rally fans som inte kan hålla sig borta från sträckorna, då går det ju inte att köra av säkerhetsskäl...

Oj, oj, oj, nu är det bara 2,5 veckor kvar till Rally Sweden =) Biljetter, info och kartor över sträckorna har anlänt!!!

Ser fram emot en spännande säsong, här är en liten preview inför 2013:
 

lördag 19 januari 2013

Den viktiga leken

Igår kom jag ÄNTLIGEN iväg på en föreläsning med Tobias Gustavsson. Tidigare har det alltid krockat med annat men nu blev det av!
Tobias är biolog och etolog och jobbar på Grimsö Forskningsstation. Han är även en av personerna bakom SWDI (Scandinavian Working Dog Institute) som gett ut världens bästa spårbok. Det var även SWDI som anordnade utmaningen med kanelen som vi var och letade efter, om någon minns det (för själv har jag förträngt det lilla äventyret haha). Är det förresten någon som har koll på om det någonsin var någon som hittade den där jäkla lådan???

Föreläsningen handlade i alla fall om "den viktiga leken". Leken har ju många olika funktioner (träna sig i jaktbeteende, leka för att det är kul, lätta upp stämningen mm.) men föreläsningen var främst inriktad på lek med föremål tillsammans med hunden i belöningssyfte. Jag vete fasiken hur jag ska sammanfatta det hela på ett bra sätt... Lättare att bara rekommendera att gå och lyssna =)

Men jag kan ju ta upp en bit som var intressant, att det är viktigt att läsa av hunden i leken. Tycker hunden att alla bitar av leken är roliga? Om inte, vilka bitar är mindre roliga (t.ex. att släppa ifrån sig föremålet) eller rent av obehagliga (t.ex. att matte rör vid hunden samtidigt eller "schäferdunkar"). Hur kan de mindre roliga bitarna förändras till det bättre? För om det finns bitar av leken som inte uppskattas eller som hunden kanske t.o.m. ogillar, då är väl just den leken kanske inte optimal som belöning? Det kan även ge fel förväntan/aktivitetsnivå hos hunden som då smittar av sig på det beteende som belönas med denna lek. Det kanske kan tyckas att detta är petigheter men är man jäkligt noga, tränar inför tävling eller utbildar tjänstehundar så vill man ju göra allt för att nå bästa resultat, alla detaljer är viktiga!

Exempel: Hunden kanske har en favoritleksak som hunden älskar att bita och slita i. Dock är hunden inte jätteförtjust att matte kommer och blandar sig i leken. Hunden kanske vill leka på egen hand eller är rädd att matte ska ta leksaken själv. Hunden kanske även har minnesbilder av att matte blir arg om hunden inte släpper osv. Dock leker hunden ändå "glatt" tillsammans med matte för den fantastiska leksaken överskuggar de negativa bitarna av leken. Men de negativa bitarna finns dock där i bakgrunden och kan ställa till olika problem. Framförallt är det påverkan på beteendet som belönas med leken som är det viktiga. För har hunden fel "känsla" i leken så förs det ju även över på beteendet som belönas med leken. Hoppas ni hänger med...

Så hur vet man att hunden tyckar att ALLA delar av leken är 100% skitskoj? Det är det man måste lära sig att se, dels genom att "läsa hund" men även genom olika övningar. Nu var ju detta en rent teoretisk föreläsning men Tobias har en clinic i samma ämne i februari, det skulle inte var helt fel att gå den också...

Har fått mig en hel del tankeställare och ska laborera lite med Trollet här hemma, han ställer nog gärna upp på diverse lek övningar ;)

fredag 18 januari 2013

Lite smått & gott

Började jobba igen i måndags men det går lite på halvfart såhär års. Har bara 6 kurser/vecka ett tag framöver. Och så lite privatträningar och klipphundar dagtid såklart. Och en att-göra-lista som under semestern växt sig lååååååång...
Dagen har ägnats åt att försöka pussla ihop vårens kursschema. Efter att ha stirrat mig blind på datum, tider, kurser mm. så blev det tillslut klart... Tror jag. Lite som ska dubbelkollas bara.   

Var och lasrade Täppas häromdagen med positiva besked! Sen förra våren har det ju egentligen inte varit några konstigheter med musklerna, lite småspänd här och där. Anna har tyckt att han varit så bra han kunnat bli, för så länge han ibland spänner sig p.g.a. magont så spelar det ju inte någon roll hur mycket man masserar och behandlar, det är ju magen som skapar nya spänningar hela tiden.
Men nu var det stor skillnad, han är typ bra!! Anna trodde inte att det skulle kunna gå att få honom så bra som det är nu =) Strålande glad var Trollet också och försökte överösa Anna med pussar?!?

Nu ska Täppen få jobba lite så han är trött ikväll när matte ska iväg på en efterlängtad föreläsning!

söndag 13 januari 2013

Avslutning distans & bakdel

Igår var det avslutning på distans & bakdel kursen. Det blev en hel del repetition av tidigare övningar och sedan genomgång av att krypa baklänges. Det har vi aldrig testat så nu har vi lite att jobba med =) Det gick faktiskt över förväntan, av någon skum anledning känns det som att han har lättare för att krypa bakåt än framåt...

Frida kikade på baklängesslalomet som jag stör mig på, det är TYP klart men det blir inte helt som jag vill ha det... Frida föreslog att jag skulle överdriva svängarna för att han ska jobba ÄNNU mer med bakdelen, t.ex. genom att lära honom att backa i en åtta mellan mina ben. Fixar han det så blir ju slalomen sen plättlätt! Ehh, ja, då ska jag "bara" lära in backa åttan också då ;)

Jag var hur som helst väldigt nöjd med Trollet igår, han uppförde sig bra och kunde jobba lös bland övriga hundar. Det hänger såklart ihop med att han mår väldigt bra just nu, medicinen mot Addison har haft smått magisk effekt =)

De närmsta dagarna blir det iaf lite vila från bakdelsövningar, vill inte slita för mkt på gammelgubben. Nu tror jag det är dags för en långpromenad i solen och sen ska jag slappa ordentligt sista dagen på semestern!!!

fredag 11 januari 2013

Stockholms Hundsportcentrum

I förmiddags hade jag bokat en av hallarna hos Stockholms Hundsportcentum (Upplands Väsby). Har ju hört och läst så mycket om stället så jag var ju tvungen att kolla hur det såg ut!

Det fanns ett café och två förelsäningssalar. Sen såklart den enorma träningshallen som är avdelad så att det blir tre hallar. I en del finns en komplett agilitybana och de andra två delarna är tomma. Det var fantastiskt underlag, stort, fräscht och positivt på alla sätt.
Den enda nackdelen var väl att "skiljeväggarna" mellan de tre delarna bestod av ett stort skynke från tak till golv. På de ställen där skynket inte helt når ner till golvet så kan ju (iaf en liten hund) smita över till en annan halldel... I ändarna på varje del var det dessutom helt öppet för insyn vilket gör att hundarna ser varandra. Det är väl iof bara petigheter men det skulle vara så lätt att bara sätt upp ett litet lätt plaststaket för att förhindra att hundarna drar iväg.
Sen kan jag tänka mig att ljudnivån kan bli ganska hög om det pågår aktiviteter i alla delar samtidigt. Nu menar jag inte att tala illa om agility men där kan det ofta skällas nåt hysteriskt ;)

Jag började iaf med att gå omkring lite med en kopplad Täppas för att han skulle få känna in och nosa av stället, jobba upp lite kontakt osv. Sen stod följande på schemat:
  • Kretsa - bara för att kolla att det fungerar på ny plats och nytt underlag. Gick bra!
  • Baklängessalom - funkar nästan hemma nu men inte här till en början. Han hade lite svårt med underlaget men det blev bättre (när inte jag höll på att snubbla över mig själv och hunden...)
  • Backa - det sabbade jag när jag tränade kretsa. Han började backa toksnett så det var bara att börja om frå början med kort avstånd osv. Har inte kommit så långt men idag gick det iaf rätt bra. 
  • Distansarbete - svårt idag, troligtvis p.g.a. ny miljö.
  • Fot och utgångsposition - detta har jag också sabbat när jag tänat kretsa men det börjar bli bättre.
Se var tiden slut! Kommer absolut tillbaka, tänkte plocka med mig ett gäng RallyMix skyltar och bygga bana.

Eftersom tiden i hallen inte är gratis så blev det inte så mkt filmat men här kommer en kort klipp. Man hör inte vad jag säger men det korta backandet är rätt bra (mattan finns där för att han ska veta vart han ska så att det blir rakt) och svansen går som en propeller! Sen var nog tanken att han skulle snurra på filten vilket normalt är plättlätt. Men idag ville det sig inte ;)

 
Tänk om man hade en egen träningshall... Undra om jag ska köpa en trisslott haha =)

onsdag 9 januari 2013

FitPAWS

Åh, jag älskar ju sånt här - balansträning och kroppskontroll!!! Ni bara måste kolla in denna hemsida, FitPAWS!

Jag vet att en del hundfysioterapeuter börjar gå ifrån pilatesbollen, framförallt när det gäller stora hundar. Deras rygg blir alldeles för böjd när de balanserar på den. Ibland blir även balanserandet alltför påfrestande, iaf innan hunden är van. Men här finns ju mängder av smarta alternativ!

Med Täppas har jag i princip gett upp pilatesbollen. Dels för att den är så starkt kopplad till bollvallning men även för att jag känner att den är för svår att börja med, han måste få lära sig tekniken på lättare redskap först.

Klickerklok ska beställa hem FitPAWS produkter från USA så jag funderar på vad jag ska välja... Hur svårt som helst ju! Väljer mellan lite olika varianter men har iaf fastnat för den här med 4 små "bollar" där hunden ska ställa varje enskild tass på rätt boll. Skojsigt =) 


Om man vänder på dem blir det vingligt och rejäl balansträning!
 
Den här kan ju vara en bra början...
För att sedan gå vidare med denna! Smart med stödring vid botten.

Färdighalkat!

Efter att ha varit hemma i två dagar och halkat omkring som Bambi på hal is så blev det idag en tripp in till stan för att införskaffa ett par ICEBUG! Fastnade för denna modell med 16 dubbar som jag precis invigt. Över förväntan faktiskt, gick rakt uppför en snorhal uppförsbacke utan minsta problem! Sen kan jag väl inte påstå att de var jättebekväma att gå någon längre sträcka med på asfalt men det är ju inte det de ska användas till heller.


söndag 6 januari 2013

Iskristaller

Riktigt skum prommis i eftermiddags, det snöade typ små vassa iskristaller som pepprade mig i ansiket... Gick i skogen på en uppkörd (men öde) skoterled. Det tog ett tag innan Täppas hajade att han skulle hålla sig på leden där snön var packad och lätt att gå på. Varje gång han gick utanför så sjönk han ner i lössnön och såg lika snopen ut varje gång ;) Knasboll...

Har tränat lite baklängesslalom som ingår i distans & bakdel kursen. Han har ju kunnat detta för några år sedan så jag tänkte att det inte borde ta alltför lång tid att lära in det igen... Men tji fick jag, han minns inte ett jota =) Träna, träna, träna!

Har kikat runt lite på kurser och utbildningar framöver också, just nu finns det ju hur mycket skoj som helst!! Vågar tyvärr inte chansa på någon längre och dyrare historia, tänk om Täppas får för sig att vara sjuk liksom... Men vi ska nog kunna hitta nåt skoj, lite har vi redan inbokat =)

Bilder från senaste dagarna får ni inga förrän blogspot åtgärdat det problemet, vilket jag hoppas de gör typ NUUU!

fredag 4 januari 2013

Bortsprungen Kiro - uppdaterat!

Brukar inte använda bloggen till att sprida info om bortsprugna hundar men nu gäller det vår tränings och promenadkompis Kiro!!! Sedan i eftermiddags är han bortsprungen ute i Bogesund. Har du minsta tips kontakta matte Viktoria på tel (jag har tagit bort numret nu eftersom han är hittad).

Självklart ska blogspot krångla och vägra lägga upp bild så jag länkar till ett tidigare blogginlägg, ni ser Kiro på den övre bilden HÄR!

Kiro är nu hittad!!! Efter att ha gått och kört omkring och letat hela eftermiddagen/kvällen så stannade matte tillslut där de startade turen. Tillslut dök en väldigt trött Kiro upp =) 

tisdag 1 januari 2013

Vintrigt Koppången











 

Pang = råtta

Måste bara berätta om kvällspromenaden igår! Vi går längs vägen när det börjar smälla rätt ordentligt, Täppas är inte det minsta rädd och bryr sig inte. Dock fanns det tydligen en råtta (eller typ större mus/sork) som var betydligt mer rädd för den kom farandes från ett dike och sprang rakt över vägen. Täppas kastar sig efter men stoppas såklart av kopplet och råttan springer iväg. Det fortsätter smälla och ytterligare en råtta kommer farandes från diket och Täppas håller på att gå upp i atomer ;) Råttan försvinner och det slutar smälla.

Jag släpar med mig en dvärgschnauzer i jakt-mode och han lugnar sig snart. 5 min senare börjar det smälla igen och vad tror ni Täppas gör? Jo, han tvärstannar och blåstirrar ner i diket, hoppas väl på att det ska komma en råtta (och den här gången tänker han fan inte missa)! När det inte kommer nån råtta är han tvungen att gå ner i diket för att dubelkolla medans jag står kvar på vägen och skrattar åt min knäppa hund ;)