söndag 26 juni 2022

Atle testar

Atle har varit testhund för Furface nya tassalva. Under våren motioneras han flitigt och under fjällsäsongen kan det slita ordentligt på trampdynorna, beroende på underlag. Så tassalvor har vi provat oss igenom ett gäng genom åren.

Den här tassalvan är helt naturlig och växtbaserad och består av rapsolja, kokosolja, kakaosmör, sheasmör och lavendel.

Problemet jag haft med de flesta tassalvor är att de ligger kvar så länge på själva trampdynan, Atle måste i princip ligga platsad på en filt i soffan för att inte halka omkring som Bambi på hal is på parketten. För att inte tala om fettfläckarna på golvet. Den här absorberas lite snabbare faktiskt så Atle är glad för kortare platstid i soffan =) Ett plus är att den är väldigt dryg!


Tack för att Atle fick testa, han ger betyget 5 av 5 tassar!


In och kika på Furface produkter, det finns både olika hundschampon och flera tassalvor. Den ena tassalvan med nästan samma innehåll är dessutom nominerad till Nordic Beauty Awards!

lördag 25 juni 2022

Semester!

Efter mycket om och men är det nu semester och jag landade i Orsa igår, lite senare än planerat. För säg den semester som går enligt plan? Förra helgen blev jag "sjuk", feber och influensakänsla under lördag kväll till söndag förmiddag, det kom lika snabbt som det försvann - skumt. Men jag fick ställa in två kurser som jag sen skulle försöka hitta nya tider för, några dagar innan min semesterstart och på det midsommar och alla andras semesterplaner. Det löste sig förvånansvärt bra ändå och bara en semesterdag rök.

Sen påpekar pappa i förbifarten att ena fälgen på min bil är väldigt smutsig, det är nog från när bromsarna låg på där. Jag typ fryser till is för bromsarna låg på i slutet av mars, sen dess är bilen lagad, tvättad och ffa är vinterdäck och fälgar utbytta till sommarmundering. Så varför i helvete ser fälgen ut som den gör? Det här är liksom jag i ett nötskal. Jag kan fanimig inte minnas en enda sommarsemester som varit fri från verkstadsbesök... Fick en tid för snabbcheck dagen därpå och jodå, en drivknutsdamask som höll på att säga upp sig. Och ingen tid för lagning förrän nästa vecka... Mirakulöst nog fick jag tid i Upplands Väsby dagen därpå så tack och lov rök bara ytterligare en dag av semestern, ibland ska man ha lite tur också.

När jag kommer upp till Orsa på självaste midsommarafton inser jag att Atle slickat upp ett sår på baktassen. Plockade en fästing där och han har en tendens att slicka sönder de småsår som blir där fästingen suttit. Jag vet ju om det och rengör därför och sätter på krage tills det läkt men baktassen nådde han tydligen trots krage och hade väl tråkigt i bilen på väg upp till Orsa. Såret är ovanpå tassen så promenaderna påverkas inte, jag får bara se till att inte gå i för brötig terräng och dessvärre blir det väl inga bad heller (i denna hemska värmebölja). Och därmed inga SUP-turer =( Men med rengöring och hökögon från mig borde det läka snabbt, det är bara ytligt.

Jaja, jag hoppas oturen är över nu även om jag lever lite efter det här mottot haha:

"Oroa dig inte för morgondagen, allt kan ha gått åt helvete innan dess"

tisdag 14 juni 2022

Men hallå?

Alltså den här hunden... Vi är ute på promenad och han plaskar glatt runt i havet. Efter ett tag börjar det regna och Atles glada tryne ser alltmer buttert ut. Då går han upp på land och ställer sig under det enorma trädet som blir som ett skyddande tak. Skuren drar snabbt förbi och så snart det slutat regna får han bråttom ut i vattnet igen hahaha! Ja, vad sa man säga?

Det är skillnad på vatten och vatten!

måndag 13 juni 2022

Ledig måndagskväll

Hur ofta sker det? Det Skulle varit ett webinar i en utbildning ikväll men det blev flyttat i sista minuten och såklart jobbar jag den kväll det flyttades till... Jaja. Istället fick Atle välja valfri aktivitet och då blev det en tur till skogen med lite nosarbete och sen hade han som krav att han skulle få ett bad i havet väl hemma. En skogstur blev det men inget nosjobb alls eftersom man blev uppäten av mygg om man stod still. Alltså efter förra sommaren känner jag mig väldigt klar med mygg, jag är så less på dem! Blä.

Slänger in lite bilder från tidigare i våras (ifall någon undrar om grönskan inte kommit längre...) från samma område.

Trastsjön


Hello my friend! Amfibier och reptiler har alltid legat mig varmt om hjärtat =) Atle tvärnitade när han såg paddan och jag förklarade snabbt att han inte ska käka padda för då kommer han inom kort se ut som en rabiesbesmittad hund med lödder kring käften. Atle hade dock inga planer på att käka paddan och när den kvackade såg Atle helt förskräckt ut, backade två steg och trippade snabbt förbi haha. Han är så tuff min hund ;)



Jag älskar tydliga kartor. Som här "höna på ägg" och ingen närmare förklaring?!? "Höna på ägg" måste helt klart undersökas framöver.

fredag 10 juni 2022

PT för hund

Puh, nu är det äntligen klart och diplomet har landat i brevlådan!

Sommaren 2020 startade jag min fysutbildning för hund. Jag har ju ett gäng friskvårdsutbildningar sedan tidigare men det jag känt att jag saknat är att verkligen nörda ner mig i just fysträningen. Så när DogSpirit stod still våren -20 (p.g.a. pandemin) tänkte jag att nu finns ju tiden för plugg. Vad jag då inte visste var att pandemin skulle bli långvarig och med resultatet att typ alla skaffade hund vilket medförde ett enormt tryck på ffa valpkurser. Den där tiden jag tänkt mig till pluggande var som bortblåst... Men det är bara att ta sig i kragen så löser sig det mesta och för drygt en månad sedan skrev jag slutprovet, 2 dagar innan deadline för slutprov och alla inlämningsuppgifter mm. Jag är den enda i klassen som slutfört utbildningen... Den var visserligen mastigare än jag fick intrycket av men lite märkligt är det ändå.

Rent praktiskt har det varit mycket träning med egen hund (tack för hjälpen Atle!) och sedan projekthundar och projektkurser inom massage, stretching, doga, styrka, smidighet, balans, kroppsmedvetenhet, balansboll, rörelseanalyser, dragträning, canicross/löpning, fysaktivitetspromenader samt träning där både förare och hund fystränar tillsammans (en personlig favorit) mm.

Teoretiskt har det varit inläsning av en massa material och delprov på alla områden. Även många skriftliga inlämningsuppgifter. Och så till sist slutprovet som jag väl inte ska "outa" här men det var ett annorlunda och kul slutprov även om jag hade en sprängande huvudvärk efter att ha skrivit en slags uppsats på 9,5 A4 sidor på datorn, under tidspress...




Ska jag välja ut en del som jag hade mest behållning av (svårt för det var mycket) så var det nog den del som handlade om hur man gör ett träningsprogram. Vi fick olika fall med hundar som vi skulle göra träningsprogram åt. Dels lite kortare program på bara 6v och sen olika längd upp till årsprogram, d.v.s. en plan över hela året. Apsvårt och tidskrävande var det men det blev ju bra tillslut =)


Fick en T-shirt med det här trycket =)

fredag 3 juni 2022

Köarskalsfjället

Årets första fjälltur gick av stapeln förra helgen! Det måste nästan vara rekordtidigt? Och hör och häpna men vi hade faktiskt tur med fjällvädret. Bara några få regnstänk och ingen dimma. Däremot kallt och en sjusatans vind med 19 i byarna enligt väderappen. Fast jag tror inte det var 19, har gått i det förut och det var faktiskt lite problematiskt, nu gick det helt ok även om man vinglade till lite då och då. Jag fick ju en vindmätare i födelsedagspresent, varför ligger den hemma när man behöver den som mest?

Eftersom det är tidigt på säsongen och jag var osäker på snöläget så valde jag snälla och sydliga Sälen. Blev mäkta förvånad när det knappt var någon snö kvar alls? Dessutom hyfsat torrt i marken, jag hade räknat med att få sicksacka mig fram mellan snöfält och klafsa runt i smältvatten men icke. Med facit i hand hade jag nog kunnat åka ännu mer norrut men då har vi andra faktorer att ta hänsyn till, som t.ex. renarna med sina kalvar som inte ska störas nu.

En glad Atle på väg ut på årets första fjälltur!


Jag är visserligen inte ett fan av den här typen av tillrättalagda leder men jag hade fortfarande "all snö" i huvudet och vinden på det så jag tyckte det blev bra med en lättvandrad slinga. Efter vintern är ju fjällabstinensen enorm så bara att få kliva ur bilen och andas fjälluft räcker nästan det =)

Det jag blev lite paff över var hur skitigt det var. Snus, fimpar, glassplitter, toapapper, sopor och fan vet vad. Och klotter i färgglada färger på stenar och vindskydd. Pandemin har gjort att det är lite fel typ av folk som tagit sig ut i naturen... Nu var det mest de första 2 kilometrarna sen blev det rent fjäll igen.


Snö!


Här tyckte Atle att han skulle gå till sjön och bada. Med tanke på temperatur och vind så... Nope. 


Efter 4 km nådde vi Östfjällsstugan vid Östfjällstjärnen och här gick det inte att motstå bad tyckte Atle. Han fick gå i lite grann, men inte så att täcket blev blött. Här träffade jag två personer som kom från andra hållet, alltså dit jag var på väg. De berättade att nästan hela den leden, d.v.s. 4 av 5 km var spångad... Men va fan? Det var den inte sist jag gick, det är ju här den riktiga fjällterrängen börjar. Jag hade liksom inte åkt dit för att gå 4 km på spång, vet inte ens vad det gör med trampdynor så inget jag tänkte chansa på såhär i början av säsongen. Istället gick vi lite fritt över fjället och så snart man kliver en meter utanför lederna så försvinner ju också allt folk =) Och nej, jag knatade inte omkring precis bredvid spången, det finns ju en anledning till att den finns där, för att skydda naturen. Jag valde istället att trampa sönder andra delar (hmmm...) men där är det ju ingen som går så än så länge ingen påverkan på det området. Jag vet att man antagligen borde börja tänka i banor att faktiskt hålla sig till lederna men jag är inte där mentalt ännu, det är liksom inte vandring för mig. Och jag försöker intala mig själv att det är olika beroende på område också. Fjällen ska ju självklart inte trampas sönder men det är ju främst på platser dit alla ska som pyramiderna, blanktjärn, Jämtlandstriangeln etc. Där behöver det nog styras upp för att inte bli helt förstört =( Men jag går ju ofta på ställen som inte är lika hårt drabbade så i dagsläget känns det inte som ett jätteproblem. Ibland kan spänger faktiskt vara lite knepigt med små hundar också. Ofta är mellanrummet mellan de två plankorna så brett att en liten tass som råkar trampa ner där kan leda till både det ena och det andra (sträckning, mjukdelsskada, avsliten sporre, i värsta fall brutet ben...). Framförallt i slutet på en tur när hunden är trött och inte orkar fokusera på att gå extra brett med tassarna i varenda steg, kilometer efter kilometer...

Östfjällsstugan


Plaska lite och dricka lite i Östfjällstjärnen


Nu började det likna lite riktigt vandring och jag hittade en liten minitopp att gå upp på, även om den inte klassade in sig för att få någon topp-plopp haha. Någonstans borde man ju försöka ta sig tillbaka till leden också och även om jag hade på känn vart vi skulle stod jag och velade om jag skulle följa min plan med risk för att komma ut på 90-vägen istället och tvingas följa den en bit till bilen. Atle, som har ett jäkla lokalsinne, slängde en ihärdig blick på mig och knatade sedan bestämt iväg åt ett tydligt håll, slängde en till blick på mig och gick bestämt vidare. Antagligen har han koll tänkte jag och följde efter och jodå, efter ett tag såg jag leden längre bort. Bra jobbat Atle!











Tillbaka vid bilen blev det en sen lunch (för kallt och blåsigt på fjället) och sen rullade vi hemåt Orsa igen. Jag tror att jag är klar med just den här leden nu. Asfalt, grus och spång på 9 km av 10 blev lite too much. Men det finns fler lightturer i Sälen som jag kan välja istället, de gånger jag vill ha just lighttur eller är osäker på snöläget. Oavsett så var det nice att ha kickat igång fjällvandringssäsongen tidigare än vanligt och nu har vi heeela säsongen framför oss =)