fredag 28 juni 2019

Semester!!!

Jippie, nu är det äntligen semester! Det bär direkt av till Norge för att kicka igång lite ordentlig fjällvandring. Helt nya områden för mig så det ska bli spännande! Ingen idé att kika in här förrän om en dryg vecka när jag är hemma igen. Då hoppas jag ha lite fina bilder och berättelser från turerna. Förväntar mig både härliga solskensturer och helvetiska kaosturer =)

Klara & Atle

tisdag 25 juni 2019

Elgåhogna!

Ett av årets mål när det gäller fjälltoppar var Elgåhogna. Förutsatt att det inte skulle vara alltför stenigt, det har diskuterats lite fram och tillbaka om det är för stenigt att ha med hund där...

I söndags var så tanken att vi skulle nosa lite på leden till Elgåhogna och iaf gå upp på Mosastöten för att få lite fin utsikt. Vädret var för en gångs skull helt perfekt! Knatade iväg och det bar konstant uppför. Väl uppe i höjd med Mosastöten så syntes sluttningen upp till Elgåhogna och hade vi gått så långt gick det ju inte att låta bli att se om det gick att gå upp =) Sista kilometern var rätt brant uppför men det var bara de sista 500 metrarna som var rejält steniga. Men absolut inte så att jag ens tänkte tanken att det var för stenigt för en hund?? En vuxen frisk hund som är tränad för fjällvandring ska inte ha några problem med den terrängen. 
Utsikten från toppen var mäktig, 360 graders panoramavy så långt ögat nådde. Hela vägen bort till Rondane som kommer bli nästa projekt!





En stor del av leden följer en bäck där det finns mängder av fina små vattenfall!









Här någonstans tyckte mina ben att nu får det väl ändå räcka? Atle malde dock på uppåt...


Toppröset!







Uppe på toppen friskade vinden i och jäklar vad det blåste på nervägen. Mina fingrar var helt stelfrusna. Benen var rätt möra när vi kom ner till foten och det började plana ut. Då väntade nästa lilla projekt... En stor renhjord på säkert upp till 200 renar hade lagt sig för att vila på leden med omnejd. Det var faktiskt utspridda över ett så stort område att det inte gick att gå runt utan att ta sig an 1-2 ytterligare toppar och de var jag inte så pigg på. Tack och lov började de röra på sig och befann sig till slut på så pass betryggande avstånd att jag kunde ta mig förbi med jaktmaskinen Atle. Jag tror det tog mer på Atles krafter att tyst och sansat (well, allt är relativt...) ta sig förbi en renhjord än att gå upp på Elgåhognas topp ;)

Totalt var leden på 1,2 mil vilket inte är en uppseendeväckande sträcka men det är de 716 höjdmetrarna som gör det till en röd "krävande" led. Toppen låg på 1460 möh och det är Atles hittills högsta topp!!

måndag 24 juni 2019

Midsommar

Jag känner att jag ligger efter med bloggandet och inte så lite heller. Får se vad som hinns med men först ut blir i alla fall lite mer vandring. Midsommar spenderades i Orsa och sen bar det av till Femundsmarka Nationalpark i Norge, intill Grövelsjön.

Första dagen blev det en halvlång fin tur som jag gått tidigare men nu var planen att vi skulle upp på en liten topp. Vädret ville annorlunda... Det började bra med sol och lagom varmt men när vi var uppe på "förtoppen" så drog det in ett mullrande oväder (jo, jag hade sett det närma sig men trodde att vi skulle hinna både upp och ner från toppen). Det regnade, snöade och haglade om vartannat. Haglet var så pepprande att Atle blev rädd och fick söka skydd under mig. Det drog ju över men nästa omgång var inte långt borta så vi gav upp projektet topptur och knatade tillbaka ner i dalen.






En liten bit av paradiset






Oväder på ingång

Juni eller oktober, det är frågan...

Måste sortera lite bilder innan jag skriver om nästa tur, då blev det minsann topptur på riktigt =)

söndag 9 juni 2019

Fjällväder

När jag började Atles "försäsongsträning" i mitten av mars så tänkte jag mig att första fjällvandringen skulle ske denna helg. Men fjällvädret ville annorlunda... Tors-fre höll vi oss i Orsa i värmebölja, det var inte vandringsbart i 31 grader. Igår åkte vi upp till Idre men trots att vi gick upp i ottan var det alldeles för varmt väl framme. Det blev en kort tvåtimmarstur med svalka i snö och vattendrag. Lite fail trail med andra ord men oavsett så var det väldigt härligt att bara strosa omkring i fjällen igen! Med vetskapen att heeeela fjällvandringssäsongen väntar framöver.

Sååå kul med snö! Alltså skaderisken när han racear runt på snö utom kontroll... Men ibland måste man bara få vara hund också =)

Den lurviga slyngeln skulle behöva bli av med lite päls =)

Nipfjället

Min favvobild från helgen. Här trivs han, i ödemarken =)


Det var överlag väldigt höga vattenflöden. Både i forsar, mindre vattendrag... eller som här, mitt på leden.


Sen åkte vi till den väldigt långgrunda Burusjön där han fick bada och svalka sig ordentligt! På eftermiddagen fanns inte mycket annat att göra än att hålla sig vid vatten så det bar av till den mysiga sjön jag upptäckte förra året. En fjällsjö med sandstränder mitt ute i ingenstans. Inte många som känner till sjön och så ska det förbli ;) Jag skulle ju såklart haft SUP'en med, varför hade jag inte det??

Burusjön

Den hemliga sjön =)

På kvällen hade jag tänkt mig en sval kvällstur på fjället men se det hade inte fjällvädret tänkt sig. För himlen blev allt mörkare och sen brakade ovädret loss med skyfall, hagel, snö och åska. Nähäpp, bara att hålla tummarna för söndagens väder som faktiskt skulle bli bra, svalt och mulet med lite lätt regnrisk. Imorse hade fjällvädret bestämt sig för 5 grader, moln/dimma och ösregn. Kyla och regn är en sak (hade både mössa, vantar och varm jacka med) men när man inte ens ser vart man går då finns det liksom ingen poäng med det. Så det bar av tillbaka Orsa =)

onsdag 5 juni 2019

Invigning

I helgen hade min kollega Maria på FurfaceDogs invigning av sin nya lokal och träningsplan i Örsundsbro. Först bar det av ut i naturen för att leta efter ett lila ägg innehållande något spännande. Jag var lite tveksam om det skulle vara för många hundar ute och leta men väl på plats syntes inte en enda hund. Kan det månne bero på vädret - blåst och ösregn?!? Jag kan inte påstå att vi finkammade sökområdet som var ganska stort (som Skavlöten), men vi letade säkert 40 min i alla fall. Är inte alls säker på att Atle alltid jobbade, han är inte van vid den här typen av större sök. Det var egentligen bara i ett område han fick upp en spännande doft och jag följde efter honom dit han ville gå. Men sen tappade han intresset och började pyssla med annat... Vi gick till en annan plats för att sedan komma tillbaka till platsen där han fått upp doften och jodå, han vindade något igen men efter att ha gått runt i området hade vi ändå inte hittat något ägg.
Det regnade värre än någonsin och Atle började flamsa runt som han ofta gör när han är trött så vi gav upp äggjakten och åkte vidare till Salnecke Slott där lokalen finns. Atle fick ett tröstpris för sitt letande!

Atle med sitt tröstpris. Kan vara så att matte valde färg ;)

Träningsplanen var stor och fin, där kommer han helt klart kunna vara med på kurs. Inomhuslokalen hade en rolig upplevelsebana som jag är övertygad att Atle gillat men han klarar fortfarande inte av inomhusmiljöer med hundar och människor så banan gick han misste om. Men det var ett lugnt och mysigt ställe ute på landet! 

Ingen hittade ägget på utsatt tid men Täppas gamla bevakningspolare, jack russeln Leo, fick i uppgift att hitta ägget vilket han också gjorde! Atle den lilla filuren hade ju rätt där han snappade upp spännande doft två gånger! Äggskrället låg typ 10-15 m därifrån haha =) Det var gömt uppe vid taknocken på en liten stuga. Jag gick aldrig fram till stugan för det satt folk på farstun i skydd för regnet och då skulle det inte gå att söka av stugan utan att Atle började skälla på dem.
Jag blev i alla fall påmind hur kul det är med lite klurigare sök så det får nog bli mer av den varan framöver!