Har skrattat åt mig själv senaste veckan, jag är ett levande bevis på att bestraffningar inte är någon effektiv träningsmetod.
Jag har en schnauzerstaty i betong som är ca 30 cm hög och blytung. Normalt står den innanför dörren men av olika själ har jag inte kunnat ha den där senaste veckan så den har stått i hallen mellan vadagsrum och kök. Av någon korkad anledning har den stått just på den sida av hallen där jag alltid går. Borde väl inte vara några problem tänkte jag, bara att gå på andra sidan. Men vanedjur som man är har jag såklart gång på gång gått rakt in i statyn. Det har gjort hysteriskt ont och jag har knäckt en tånagel, skrapat upp fot och knä, faktiskt börjat blöda två ggr.
Man kan ju kanske tycka att jag borde lära mig något av detta och GÅ PÅ ANDRA SIDAN HALLEN! Men nä, varje gång jag går in i hallen så har jag glömt att statyn står där och går rakt in i den. Bestraffningar (smärta och uppskrapade fötter) har alltså inte förändrat mitt beteende. Det har verkligen haft noll effekt! Att slippa smärta och trasiga fötter (gå på rätt sida) har ju uppenbarligen inte varit tillräckligt lockande för att få mig att tänka till och gå på rätt sida i hallen. Men hade det istället poppat upp en hundralapp eller en chokladkaka varje gång jag gått på rätt sida så hade jag nog lärt mig gå där betydligt snabbare!
Haha, har känt mig som i grevinnan och betjänten där gubben snubblar över björnmattans huvud hela tiden. Nu står iaf statyn på sin vanliga plats igen och det är jag glad för!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar