Vaknade tidigt imorse, kikade ut genom fönstrena och det såg ut som om himlen ramlat ner. Överallt var det vitt av tät dimma och av bergen på andra sidan sjön syntes bara topparna. Befann mig precis ovanför dimgränsen och ute höll solen på att gå upp så jag gick ut på promenad. Det var bara det att dimman sakta smög sig uppför berget och tillslut såg jag knappt Täppas framför mig. Kallt och fuktigt blev det och helt knäpptyst. Inte en kotte ute, en måndagmorgon hemma hade det varit liv och rörelse.
Imorgon får det nog bli lite träning med Täppas, tre dagars slappande börjar ta ut sin rätt. Idag kom han bärandes på en dummy som han hämtat ur sin träningsväska. Om han FRIVILLIGT hämtar en dummy, då är understimuleringsfaktorn hög =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar