Badkrukan simmar!

Bilden är inte manipulerad, ni ser det ni ser haha. Jordklotets största badkruka plaskar omkring i bassängen :)

Om jag ska ta det från början...
Efter fyra dygn i bur hos vetten, 14 dagars sovande med enbart rastningsrundor och 14 dagar med sakta ökad promenadlängd har Täppas tappat typ varenda muskel. Läskigt hur snabbt det går. Lyfter jag ett bakben för att borsta så vinglar han ibland till och likaså när han ska lyfta på benet för att kissa. I framförallt bakdelen verkar det varken finns fett eller muskler som stöttar upp. Ok, det är inte kris men tappat muskler har han absolut gjort.

Så hur bygger man upp muskulatur och kondition på ett skonsamt sätt? Jo, man simmar. Sagt och gjort, igår bar det iväg till Arninge Djurklinik och deras rehabavdelning med pool. Var faktiskt lite orolig över hur det skulle gå, Täppas avskyr ju att bada.

Men han hälsade glatt på siminstruktören (som även hon har dvärgschnauzer), trippade in i rehabet och nosade runt lite. Började med att duscha av honom och sen provade vi ut en flytväst som han gladeligen gick omkring med utan bekymmer. Två långa linor kopplades till flytvästen och sen överraskade han oss båda genom att i raketfart springa upp på rampen och ställa sig med framtassarna i vattnet. Plaska är ju kul... men sen tog det stopp. Vi lockade med röst, godis och leksak men nix, herren tänkte inte bada. Tillsut fick vi i honom upp till magen och sen lyfte instruktören lugnt i honom.
Vi stod på varsin sida av bassängen och styrde med linorna så att han hamnade rätt. Först plaskade han omkring halvt skräckslagen innan han lugnade sig och simmade på helt otroligt bra. Lugnt och fint. Han tryckte på med alla fyra ben lika mycket även om instruktören påpekade att bakbenen inte hade sådär jättemycket muskler, det blev lite fladdrigt.
Han simmade några minuter, fick vila inne vid kanten, simmade lite igen osv. Dagens pass gick mest ut på att han skulle få en positiv första upplevelse av det hela. Bitvis såg det ut som om han befann sig i halv panik men han lyssnade på mig, vevade på rikigt ordentligt med benen och styrde mot mig vartefter jag flyttade på mig.
Efteråt när han var uppe på rampen och fick se sin leksak i vattnet, ja då skulle han i igen även om det tog stopp vid magen. Hade det däremot varit Supernallen som varit i sjönöd, ja då hade han nog kastat sig i!

Nu ska jag friska upp minnet lite från min friskvårdsutbildning för hund och se vad mer jag kan göra, massage och stretching ska såklart läggas in. När det inte är snö finns det ju mycket man kan träna genom att gå omkring "offroad" i skogen (hoppa över saker, krypa under saker, gå slalom, balansera på saker, klättra uppför/nerför och bara gå omkring i ris och mossa så att det lyfts ordentligt på benen. Men sånt är lite svårt nu när vi bara kan gå på plogade gångbanor. Eller isgator snarare, det är ju snorhalt!