Förra veckan gick ett riktigt åskoväder rakt över huset och det var rätt ordentliga ljud, blandat muller/dån och lite mer skärande och knastrande ljud. Förra året var ju Atle väldigt rädd för minsta åska men i år han han klarat det bättre. Och det här mer ordentliga ovädret klarade han faktiskt jättebra!! Han var så pass ok att jag valde att inte ha något bakgrundsljud på alls. Visst, han var inte 100% bekväm men han låg på sin filt och vilade under hela ovädret. Lyfte på huvudet ibland för att titta på mig när de riktigt höga dånen kom men en lugn blick från mig och han la ner huvudet igen.
Lite förvånande tycker jag nog att det är att det plötsligt är sådan skillnad, förra året var han ju väldigt rädd. Och åska är ju svårt att träna, åskljud från TV eller dator har han t.ex. aldrig reagerat på, så det ljudet har jag inte kunnat använda mig av. Visst har vi gjort "ljudlekar" osv, men jag har svårt att se att dessa skulle vara anledningen till att han (just nu iaf...) klarar åskan bättre. Jag tror snarare att han blivit allmänt tryggare jämfört med förra året och att det är det som gör att han kan hantera det bättre.
En trevlig utveckling i alla fall, åskan är ju anledningen till att jag ännu inte tältat i fjällen med Atle, med risk för att hamna rakt under ett oväder. Men fortsätter det åt rätt håll kanske vi kan våga oss på att tälta nästa säsong =)
Nu återstår att se hur det utvecklar sig med andra ljud han också reagerat på tidigare, som fyrverkerier och skott. Även vissa höga motorljud som sportbilar, motorcycklar och liknande. I vissa fall även sirener och "hesa Fredrik". Time will tell...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar