Huvudbry

En kund hörde av sig och berättade att hon misstänkte att någon annan utgav sig för att vara "DogSpirit". Hon länkade till en hemsida som är en slags portal med olika hundföretagare, och här fanns alltså "DogSpirit i Åkersberga". WTF??? Det skumma är att alla kontaktuppgifter till företaget stämde, bortsett från att min privata hemadress stod som besöksadress. Men det var en främmande logga (jag har inte ens en logga) och flertalet bilder på hundkurser som verkligen inte skett hos mig. Dessutom en dåligt formulerad beskrivning av företaget.
Alltså, jag förstår verkligen inte syftet med att göra såhär, för om en kund försöker kontakta "DogSpirit i Åkersberga" (jag bor visserligen i Åkersberga men har inga kurser här...) så kommer man ju till mig så personen som lagt upp denna sida tjänar ju inget på det? Och har troligtvis inte sabbat något heller vilket är det viktiga. Men varför har hen gjort såhär? Är det något jag missar?

Jag försökte ringa den här portalen men fick bara till svar "numret du söker har ingen abonnent" och blev än mer misstänksam. Fick till slut svar via mejl och eftersom jag har namnskyddat DogSpirit i den här delen av landet så är det ju rent av olagligt för någon annan att använda mitt företagsnamn, så nu har de plockat bort sidan. Men de vill inte svara på vem som lagt upp sidan, när det skedde osv. Cold case med andra ord...

Sjukstuga

Här har vi inte gjort många knop. Först blev jag dålig av andra vaccindosen och var inte i form på en hel vecka. Sen blev Atle dålig och jag tänkte först att det nog var en klassisk magsjuka som han får ibland men det här var helt andra diffusa symtom. Började tänka i banor kring fästingsjukdomarna, nåt inre organ som krånglar och var även inne på typ ruttna tandrötter (dvärgschnauzer har en hel drös rasbundna tandsjukdomar och det är tyvärr inte ovanligt med tandlösa hundar redan vid tre års ålder...). Atle har aldrig någonsin matvägrat men nu rynkade han på näsan åt sådant han normalt går genom eld för. När han på tredje dagen var sämre än innan ringde jag faktiskt veterinären mest för att dubbelkolla att jag inte behövde åka in akut på en söndag. Tyckte det var lite svårbedömt, med Täppas var det aldrig någon tvekan, han behövde alltid in omedelbums. Måste säga att jag åkte på en rätt grundlig utfrågning och det veterinären tyckte var oroande var att han var sämre trots att jag satt in vätskeersättning, skonkost, små portioner (när han väl åt...), magmedicin etc. redan första dagen. Men vi kom fram till att avvakta till måndagen och var han inte bättre då skulle jag åka in. Lite bättre på måndagen men det är framförallt idag tisdag det har vänt och jag börjar känna igen honom.
Nu ska jag dundra på med probiotika och snäll mat så att det inte blir något bakslag för tanken är att vi ska fjällvandra nästa vecka. Verkligen bra uppladdning... Men jag är bara glad att vi trots allt kommer iväg, sen får vi se vilka turer det blir, det får Atles form avgöra.   

Akutsjukvård för hund

Jag skulle ju ha gått en onlinekurs "akutsjukvård i fält", som bytte datum så att jag inte kunde vara med. Men istället spelades allt in så att jag kunde se i efterhand. Inte som att vara med själv men ändå väldigt lärorikt!

Fem timmar långt med allt ifrån förebyggande tänk, till akuta skador och sjukdomstillstånd. Allt inriktat på lite mer allvarliga grejer som kan hända på en fjälltur eller under en jaktdag och vad man gör när det är lååångt till bilen och sedan ännu längre till närmaste veterinär.

Först lite självklara grejer som förebyggande tänk, t.ex:

• Förbered hunden fysiskt för det arbete hunden ska utföra, d.v.s. fysträna (med allt vad det innebär, tror det är första vetten någonsin jag hör vara lyrisk över balansboll) hunden så minskar risken för skador och överansträngning.
  

• Se till att trampdynorna är i form, är de torra och spruckna ökar risken för slitage och sår.
  

• Vätska upp hunden (i tid och på rätt sätt) inför krävande arbete och/eller varma dagar så minskas risken betydligt för uttorkning och värmeslag.
  

Men hur väl förbered hunden än är så kan det ju hända grejer ändå och vi togs med på en virtuell fjälltur där våra hundar drabbades av än det ena, än det andra. Det togs t.ex. upp allvarliga allergiska reaktioner av ormbett, getingstick, insektsbett, växter etc. Mygg och knottbett kan ju orsaka allergichock i tillräckligt stor mängd. Jag kan bara konstatera att jag behöver fixa kortison som backup, var jag nu ska få det ifrån, veterinärer får inte skriva ut om inte ett faktiskt behov konstaterats på klinik. Jag tror att det är dags att dra i lite trådar... 
Värmeslag och vätskebrist togs också upp, det här är ju något där Atle ligger i riskzonen. Det togs även upp pinnar som gått rakt in i ögat, olika varianter av sårskador, magomvridning, krampanfall, hälta, benbrott, björnbett/rivning, kvävning, jag tycker faktiskt det mesta täcktes in på ett eller annat sätt.
Tur jag har en ras som sällan drabbas av magomvridning, då behöver jag inte fundera alltför mycket över om jag i skarpt läge klarar av att sticka en kniv in i magsäcken (för att släppa ut gasen) utan att skada mjälten och orsaka förblödning (hunden kommer ju ändå dö av magomvridningen annars...).

Tänk förebyggande, ha med rätt grejer och gör på rätt sätt och i rätt ordning! Nu får vi bara hoppas att jag aldrig får nytta av de här kunskaperna =)

En akutväska med diverse grejer ingick och den ska kompletteras med ännu mer smarta grejer som jag inte ens visste fanns. Jag tyckte jag hade bra grejer i nuvarande akutväskan men det går helt klart att förbättra.

När jag ändå åkte genom Strömsund på väg hem från semestern så passade jag på att kika in på kliniken och shoppa lite grejer som är svåra att få tag på annars.

Atles bild vann!

Fjällveterinären hade en tävling på FB där man skulle lägga upp sin bästa sommarbild med chans att vinna ett fjällkit. Så jag slängde upp en bild på Atle mest på skoj men av 300 bilder blev Atles en av de fyra vinnarna =)

Fjäll-Atle

Fjällkitet bestod av en förstahjälpenväska, vätskeersättning, fjällkaffe och ett fjällveterinärenkoppel. Atle tackar och bockar!

Slut på semestern

Efter turen till Grantonskalet och Grönfjäll slog värmen till med 25-28 grader varje dag. Gjorde ett försök till en kortare tur en riktigt tidig morgon men det blev för varmt ändå så det var bara att vända. Det var riktigt varmt även i stugan så Atle bosatte sig på det svalaste stället, d.v.s plastgolvet under en säng... Gjorde lite utflykter med bilen men när jag insåg att värmen kommit för att stanna så gav jag upp och åkte tillbaka till Orsa tidigare än planerat. En av mina önsketurer var Marsfjällen och när jag åkte förbi på hemvägen så fick jag också bekräftat att det var stora maffiga fjäll som säkert hade varit jättefint att vandra vid. Men man får bara gilla läget, jag vandrar inte med en värmekänslig hund i de där temperaturerna.
Jag såg att de två närmsta veterinärklinikerna la upp på FB att de avbokat alla inbokade hundar för att kunna fokuserade på alla akutfall relaterat till värmen och på SVT var ett reportage från Höga Kusten där parkvakterna uppmanade hundägare att rent ut sagt skärpa till sig, ta inte med hunden på tur i den här värmen. Jag undrar om folk vet vad värmeslag innebär? Det är inte bara det att det är lite jobbigt varmt för hunden, det är ett livshotande tillstånd som kräver veterinärvård i tid (lite svårt i fjällen) och även om hunden överlever och återhämtar sig så är hundens förmåga att reglera ner sin kroppstemperatur förstörd för all framtid. Det är sviterna av ett värmeslag, hunden kommer för alltid vara extremt mer värmekänslig än innan. Så varför riskera något?

Kvällspromenad i området vid stugan

Mellan Marsfjällen och Vilhelmina körde jag längs Vildmarksvägen och med tanke på hur fin den var här nere på vägens tristaste del så kan jag bara tänka mig hur fint det är t.ex. uppe vid Stekenjokk. Kanske får bli ett framtida projekt men inte i hemestertider i alla fall.

I Orsa var det vad man normalt klassar som trist väder (mulet och regn) men herregud vad skönt att kunna gå en vanlig promenad utan att tuppa av! Nu är vi hemma på udden igen i lite mer hanterbar temperatur, långpromenader går att göra morgon och kväll i alla fall. Men lite skevt är det att vara svältfödd på vandring efter en vandringssemester...