Sitta fint med tomteluvan på, nä där gick gränsen tyckte Atle och förklarade att han inte kan koncentrera sig på att sitta fint när något stör honom på huvudet ;) |
tisdag 26 december 2017
Atle julposerar
Här kommer en sen julhälsning sådär två dagar för sent! Det här med att ha tomteluva på sig måste vara årets sämsta idé enligt Atle...
torsdag 21 december 2017
Hejdå Svarta Pärlan, hej Silverpilen!
Har letat ny bil hela hösten men haft svårt att hitta en som både är praktisk, snygg och uppfyller mina krav. Gillade verkligen min förra Volvo V50 men den var inte riktigt anpassad
för isiga uppförsbackar, snöskred på fjället eller oändliga skogsvägar
(kanske snarare halvt osynliga
hjulspår...). Mina utflyktsmål ligger knappast längs släta asfaltsvägar ;)
Tanken från början var en Volvo V40 Cross Country men bagageutrymmet var på tok för litet. Provkörde en V60 Cross Country istället men gillade inte körkänslan. Sen fastnade jag för Audi Q3 men bagageutrymmet var verkligen gränsfall även där, Atle skulle behöva gå ner en burstorlek och det funkar inte. Kollade på mängder av SUVar men de är tydligen inte gjorda för att få plats med hund och packning de heller... Till slut stod valet mellan BMW X1 och Audi A4 Allroad Quattro. Ja, ni ser ju vad det blev!
Den har allt som stod på önskelistan:
Eftersom Atles sista kurstillfälle blev framskjutet så bär det av till Orsa redan imorgon. Då får jag se hur den går på långkörningar och sen bär det av ut på små vintervägar i skogen för att testa vad den klarar av!
Tanken från början var en Volvo V40 Cross Country men bagageutrymmet var på tok för litet. Provkörde en V60 Cross Country istället men gillade inte körkänslan. Sen fastnade jag för Audi Q3 men bagageutrymmet var verkligen gränsfall även där, Atle skulle behöva gå ner en burstorlek och det funkar inte. Kollade på mängder av SUVar men de är tydligen inte gjorda för att få plats med hund och packning de heller... Till slut stod valet mellan BMW X1 och Audi A4 Allroad Quattro. Ja, ni ser ju vad det blev!
Lite halvdålig bild och dessutom är den isig av nattens kyla. Men ville fota innan den blev för skitig =) |
Lite renare i bilhallen! Dragkroken ska bort. |
Den har allt som stod på önskelistan:
- Fyrhjulsdrift och dubbdäck för vintriga Orsavägar
- Hög markfrigång. Pappa kände sig ändå av någon underlig anledning tvungen att påpeka att det inte är en traktor jag köpt!
- Xenon för mörka Orsavägar
- 190 hästar så det händer nåt när man trycker på gasen!
- Motorvärmare och kupéfläkt
- Stort bagageutrymme
- EU6 klassad
- Sen har den massa andra finesser som en normal bilköpare (som inte bara fokuserar på att det ska gå att använda bilen som bandvagn) säkert värderar högt och som jag är i full färd att försöka förstå mig på...
tisdag 19 december 2017
Sen sist
Här händer väl inte jättemycket, håller på att frisera Atle lite, det ska framför allt bort benhår inför snön uppe i Orsa. Har köpt två olika "antisnöklumpsprayer", jag ska föra krig mot snöklumpar i pälsen, det begränsar promenaderna för mycket. Utvärdering kommer!
Fyrverkerierna har börjat smälla men tack och lov har vi varit inomhus varje gång. TV'n står på konstant nu under kvällarna för att kamouflera bort fyrverkerierna så gott det går. Försöker variera med annat också (torktumlare, köksfläkt, musik mm.) för att han inte ska koppla ihop TV'n med obehag. Har vid några få tillfällen tyckt att han lyssnar väldigt på TV'n när det är ljud som påminner om fyrverkerier/skott/åska. Den utvecklingen vill jag INTE ha. Visst har vi ljudtränat också under året men han behöver liksom mer grundtrygghet i sig själv innan vi kan tackla ljudrädslan fullt ut.
I helgen var jag en sväng in till mässan för att shoppa lite och spana på fina skägg. Kan bara konstatera att Atle är sjukt stor haha, jämför man med en väldigt liten tik så skiljer det säkert 10 cm i manken. Jag måste verkligen mäta honom nu när han är klar höjdmässigt. Träffade som vanligt massa bekanta och en del shopping blev det.
Atle kämpar på med sin kurs, sista tillfället är nu på fredag. Här kommer en liten bildbomb från ett träningspass (eller nja, snarare från pausen när han röjde med leksaken) för ett tag sedan. Det var en morgon och min tanke var att få rådjursstörning på lämpligt avstånd, de brukar alltid dyka upp på den här platsen. Men det blev inga rådjur denna gång, kanske var det missilen Atle som skrämde iväg dem =)
Vildvuxna bakben |
Friserade bakben, sportfrilla. |
Fyrverkerierna har börjat smälla men tack och lov har vi varit inomhus varje gång. TV'n står på konstant nu under kvällarna för att kamouflera bort fyrverkerierna så gott det går. Försöker variera med annat också (torktumlare, köksfläkt, musik mm.) för att han inte ska koppla ihop TV'n med obehag. Har vid några få tillfällen tyckt att han lyssnar väldigt på TV'n när det är ljud som påminner om fyrverkerier/skott/åska. Den utvecklingen vill jag INTE ha. Visst har vi ljudtränat också under året men han behöver liksom mer grundtrygghet i sig själv innan vi kan tackla ljudrädslan fullt ut.
I helgen var jag en sväng in till mässan för att shoppa lite och spana på fina skägg. Kan bara konstatera att Atle är sjukt stor haha, jämför man med en väldigt liten tik så skiljer det säkert 10 cm i manken. Jag måste verkligen mäta honom nu när han är klar höjdmässigt. Träffade som vanligt massa bekanta och en del shopping blev det.
Atle kämpar på med sin kurs, sista tillfället är nu på fredag. Här kommer en liten bildbomb från ett träningspass (eller nja, snarare från pausen när han röjde med leksaken) för ett tag sedan. Det var en morgon och min tanke var att få rådjursstörning på lämpligt avstånd, de brukar alltid dyka upp på den här platsen. Men det blev inga rådjur denna gång, kanske var det missilen Atle som skrämde iväg dem =)
torsdag 14 december 2017
Årets tårta!
Även om det är ohundigt så brukar jag ju alltid lägga upp bild på min födelsedagstårta så jag fortsätter med det! I år hade jag ingen aning om vilket tema jag ville ha så Camilla fick i uppdrag att göra en tårta i min smak. Resultatet ser ni nedan!
Som vanligt är hela tårtan med dekor ätlig och innehållet är chokladbottnar, chokladmousse med havssalt och dulche de leche smörkräm!
Som vanligt är hela tårtan med dekor ätlig och innehållet är chokladbottnar, chokladmousse med havssalt och dulche de leche smörkräm!
onsdag 6 december 2017
Jakten på täcke
Hur svårt kan det vara att hitta ett bra täcke till hunden? Svar: Typ omöjligt. Jag förstår att det kan vara svårt att göra täcken som passar alla olika hundraser men vissa täcken jag provat undrar jag om de ens är utprovade på en levande hund eller bara på nån provdocka som står helt upprätt och blick stilla?
Är det rätt längd i ryggen är det ofta för stort framtill, sitter det hyfsat så täcker det för dåligt, ibland är täcket konstruerat så att hunden inte kan uträtta sina behov med täcket på, det kan sitta skitbra men hunden kan typ inte röra sig osv...
Atle har ett ofodrat regn/vindtäcke, ett lättare fodrat täcke för milda Täbyvintrar, ett ulltäcke att ha i bilen eller i kalla stugor innan värmen kommit igång men sen har jag saknat ett riktigt jäkla varmt täcke för smällkalla dagar och Orsavintrar. Det ska vara tåligt, varmt, väldigt täckande men samtidigt behålla rörelsefriheten. Tror jag provat mig igenom större delen av utbudet tills jag till slut hittade ett täcke jag var nöjd med.
Valet föll till slut på norska Non-stop (gör främst dragutrustning), har spanat på deras täcken under flera år men de har ju knappt några återförsäljare i Sverige. Det är aningens stort men är det sjukt kallt ute så får ulltäcket plats under.
Nu kan vintern gärna få komma!
Är det rätt längd i ryggen är det ofta för stort framtill, sitter det hyfsat så täcker det för dåligt, ibland är täcket konstruerat så att hunden inte kan uträtta sina behov med täcket på, det kan sitta skitbra men hunden kan typ inte röra sig osv...
Atle har ett ofodrat regn/vindtäcke, ett lättare fodrat täcke för milda Täbyvintrar, ett ulltäcke att ha i bilen eller i kalla stugor innan värmen kommit igång men sen har jag saknat ett riktigt jäkla varmt täcke för smällkalla dagar och Orsavintrar. Det ska vara tåligt, varmt, väldigt täckande men samtidigt behålla rörelsefriheten. Tror jag provat mig igenom större delen av utbudet tills jag till slut hittade ett täcke jag var nöjd med.
Valet föll till slut på norska Non-stop (gör främst dragutrustning), har spanat på deras täcken under flera år men de har ju knappt några återförsäljare i Sverige. Det är aningens stort men är det sjukt kallt ute så får ulltäcket plats under.
Kan det sitta bättre? |
Täcker långt ner på låren och bensnören gör att det inte blåser upp över ryggen i snöstorm. |
Väldigt täckande framtill men rörelsefriheten hindras inte. |
Nu kan vintern gärna få komma!
torsdag 30 november 2017
Andra kurstillfället
Förra veckan var vi iväg på andra kurstillfället. På schemat stod kontaktövning, passivitet, hälsa fint, inkallning och sitt kvar. Atle kände igen instruktören och klarade därmed av att hälsa även om han kör sin "stresshälsning", han fjäskar mest för att tala om att han är snäll och vill ha snällhet tillbaka =) Övriga moment gick finfint.
Han var allmänt mycket tryggare denna gång och började därmed roa sig med egna små hyss som att t.ex. ägna sig åt valprace, käka lera mm. När vi tränade sitt kvar såg jag plötsligt hur han spände blicken i något på marken och jag tänkte att oj då, är det en mus här på ängen? Men nej, en sekund senare flög han iväg och damp ner på ett... lönnlöv haha =) De där hyssen hade han inte tid med förra gången då han ville ha koll på vad som hände runt omkring. Så jag ser ändå hyssen som positiva, det är ju ett tecken på att han kan slappna av lite och koppla bort omgivningen.
Under hösten har han haft en dip vid hundmöten. Från början var han ju livrädd för hundar men det blev ganska snart bättre med socialträning. Sen kom en period när han blev jätteglad så snart han såg en hund, smått okontaktbar och rätt hetsig (av glädje/frustration för att han inte fick hälsa). Så man behöver ju inte vara Einstein för att räkna ut att det skulle bli lite issues med mötena förr eller senare.
Det har varit lite svårjobbat då han varit så oförutsägbar, vissa möten går klockrent medans djävulen flyger i honom vid andra möten. Han kan t.ex. gå förbi en hund på förmiddagen och göra brakutfall, sen går vi förbi samma hund på eftermiddagen och då går det jättebra. Det kan också vara så att en hel dag går kanon med fina hundmöten medans han nästa dag gör utfall mot varenda hund, även på stort avstånd. När det var som värst kunde han knappt känna doften av en hund i närheten utan att stressa upp.
Inte blir det bättre av att vi haft några dumma incidenter med hundar som kommit framdånandes för att tjafsa. Atle går helt in i sig själv och bara står blick stilla (helt förskräckt) i sådana lägen vilket gör att det är lätt att fokusera på den andra hunden och få bort den. Men gissningsvis kommer det en dag när han börjar svara upp, man får ju ändå försvara sig liksom ;) Ofta får jag stopp på hundarna innan de kommit hela vägen fram men ju fler incidenter när de faktiskt når fram, desto större risk att han kommer reagera kraftigare.
Idag har jag hyfsad koll på möten i dagsljus, det blir fler bra möten än dåliga. Men han är jäkligt mörkrädd så där funkar inte hundmöten alls. I Orsa fick jag inte ens ut honom på kvällspromenad om jag inte hade pannlampan med mig, det finns knappt gatlyktor där så det är kolsvart. Nu går rena mörkerpromenader bra, även att passera människor i mörker (för inte heller det gick särskilt bra under höstens första mörkerpromenader). Så då är det "bara" hundmötena kvar...
Men tillbaka till kursen - denna gång gjorde han inga utfall alls mot varken två eller fyrbenta kursdeltagare, däremot blev det några utfall mot hundar som kom inspringandes bland kurshundarna. T.ex. var det en hund som kom springandes mot Atle, jag viftade bort den och då försökte den sno min ryggsäck med godis och leksaker som låg på marken. Då blev Atle skogstokig ;) Det är faktiskt lite smått fascinerande hur folk kan gå förbi en hundkurs och bara låta sin hund springa in bland kurshundarna och härja fritt!? Alltså va?
Efter kursen såg det ut som om både jag och Atle ålat runt i lera så det fick bli att spola av skorna med trädgårdsslangen, ställa jycken i duschen och slänga in mina ytterkläder i tvättmaskinen. Jaja, lite smuts dör man inte av =)
Han var allmänt mycket tryggare denna gång och började därmed roa sig med egna små hyss som att t.ex. ägna sig åt valprace, käka lera mm. När vi tränade sitt kvar såg jag plötsligt hur han spände blicken i något på marken och jag tänkte att oj då, är det en mus här på ängen? Men nej, en sekund senare flög han iväg och damp ner på ett... lönnlöv haha =) De där hyssen hade han inte tid med förra gången då han ville ha koll på vad som hände runt omkring. Så jag ser ändå hyssen som positiva, det är ju ett tecken på att han kan slappna av lite och koppla bort omgivningen.
Tränar lite tricks i pausen =) |
Under hösten har han haft en dip vid hundmöten. Från början var han ju livrädd för hundar men det blev ganska snart bättre med socialträning. Sen kom en period när han blev jätteglad så snart han såg en hund, smått okontaktbar och rätt hetsig (av glädje/frustration för att han inte fick hälsa). Så man behöver ju inte vara Einstein för att räkna ut att det skulle bli lite issues med mötena förr eller senare.
Det har varit lite svårjobbat då han varit så oförutsägbar, vissa möten går klockrent medans djävulen flyger i honom vid andra möten. Han kan t.ex. gå förbi en hund på förmiddagen och göra brakutfall, sen går vi förbi samma hund på eftermiddagen och då går det jättebra. Det kan också vara så att en hel dag går kanon med fina hundmöten medans han nästa dag gör utfall mot varenda hund, även på stort avstånd. När det var som värst kunde han knappt känna doften av en hund i närheten utan att stressa upp.
Inte blir det bättre av att vi haft några dumma incidenter med hundar som kommit framdånandes för att tjafsa. Atle går helt in i sig själv och bara står blick stilla (helt förskräckt) i sådana lägen vilket gör att det är lätt att fokusera på den andra hunden och få bort den. Men gissningsvis kommer det en dag när han börjar svara upp, man får ju ändå försvara sig liksom ;) Ofta får jag stopp på hundarna innan de kommit hela vägen fram men ju fler incidenter när de faktiskt når fram, desto större risk att han kommer reagera kraftigare.
Idag har jag hyfsad koll på möten i dagsljus, det blir fler bra möten än dåliga. Men han är jäkligt mörkrädd så där funkar inte hundmöten alls. I Orsa fick jag inte ens ut honom på kvällspromenad om jag inte hade pannlampan med mig, det finns knappt gatlyktor där så det är kolsvart. Nu går rena mörkerpromenader bra, även att passera människor i mörker (för inte heller det gick särskilt bra under höstens första mörkerpromenader). Så då är det "bara" hundmötena kvar...
Men tillbaka till kursen - denna gång gjorde han inga utfall alls mot varken två eller fyrbenta kursdeltagare, däremot blev det några utfall mot hundar som kom inspringandes bland kurshundarna. T.ex. var det en hund som kom springandes mot Atle, jag viftade bort den och då försökte den sno min ryggsäck med godis och leksaker som låg på marken. Då blev Atle skogstokig ;) Det är faktiskt lite smått fascinerande hur folk kan gå förbi en hundkurs och bara låta sin hund springa in bland kurshundarna och härja fritt!? Alltså va?
Efter kursen såg det ut som om både jag och Atle ålat runt i lera så det fick bli att spola av skorna med trädgårdsslangen, ställa jycken i duschen och slänga in mina ytterkläder i tvättmaskinen. Jaja, lite smuts dör man inte av =)
tisdag 28 november 2017
söndag 26 november 2017
Sjukstuga
Nja, riktigt så illa är det inte men han har den senaste tiden slickat rejält på sin ena framtass, huden mellan trampdynorna. Det har varit ilsket rött och även lite varigt. Jag har klippt rent från päls, spolat rent efter promenader och torkat torrt, tvättat med klorhexidin, haft krage på, lyst med ficklampa för att se t.ex. en tagg eller liknande, men nix. Han har inte haltat eller ömmat alls.
Min "hemmabehandling" gjorde att det blev bättre men inte helt bra så efter tips från veterinären (så skönt med en veterinär som säger "testa det här" och inte inte nödvändigtvis tar in hunden på besök á la 900kr om det kan undvikas) kör jag nu med tassbandage indränkt i alsollösning en timme/dag. Idag är femte dagen och det ser mycket bättre ut nu!
Atle är inte förtjust i tassbandaget, han tror nog att han brutit benet (minst) och antagligen är döende på kuppen. Han lägger sig på golvet och ligger där tills jag tar bort bandaget efter en timme. Då är det full fart igen =)
Min "hemmabehandling" gjorde att det blev bättre men inte helt bra så efter tips från veterinären (så skönt med en veterinär som säger "testa det här" och inte inte nödvändigtvis tar in hunden på besök á la 900kr om det kan undvikas) kör jag nu med tassbandage indränkt i alsollösning en timme/dag. Idag är femte dagen och det ser mycket bättre ut nu!
Atle är inte förtjust i tassbandaget, han tror nog att han brutit benet (minst) och antagligen är döende på kuppen. Han lägger sig på golvet och ligger där tills jag tar bort bandaget efter en timme. Då är det full fart igen =)
torsdag 23 november 2017
Nytt trick
Atles senaste trick är "vacker" d.v.s. att sitta på bakbenen med framtassarna uppe i luften.
Som valp tiggde han på det här sättet men jag uppmuntrade aldrig den positionen då jag inte tycker att en liten valp ska sitta så i tid och otid (av fysiska skäl). Beteendet försvann med tiden men nu ville jag plocka fram det igen.
Det här tricket handlar ju inte bara om att hunden ska förstå vad som ska göras, det är även en fråga om balans och kroppskontroll (och även kroppsbyggnad, en hund med lång rygg som t.ex. tax har givetvis svårare för det här tricket). Sen är det faktiskt jäkligt bra fysträning också, har alltid med det här tricket på mina "workout dog" kurser =)
Normalt är jag ett fan av frishejping men för just detta trick tror jag det är mer tidseffektivt att använda godislockning eller någon form av target. Nackdelen är ju att det blir massa hjälper att jobba bort och det var väl lite där vi fastnade (så frågan är hur tideffektivt det var...) men nu börjar det sitta på enbart röstsignal. Jobbar även på stadgan och uthålligheten och det går riktigt bra, grym balans!
Som valp tiggde han på det här sättet men jag uppmuntrade aldrig den positionen då jag inte tycker att en liten valp ska sitta så i tid och otid (av fysiska skäl). Beteendet försvann med tiden men nu ville jag plocka fram det igen.
Det här tricket handlar ju inte bara om att hunden ska förstå vad som ska göras, det är även en fråga om balans och kroppskontroll (och även kroppsbyggnad, en hund med lång rygg som t.ex. tax har givetvis svårare för det här tricket). Sen är det faktiskt jäkligt bra fysträning också, har alltid med det här tricket på mina "workout dog" kurser =)
Normalt är jag ett fan av frishejping men för just detta trick tror jag det är mer tidseffektivt att använda godislockning eller någon form av target. Nackdelen är ju att det blir massa hjälper att jobba bort och det var väl lite där vi fastnade (så frågan är hur tideffektivt det var...) men nu börjar det sitta på enbart röstsignal. Jobbar även på stadgan och uthålligheten och det går riktigt bra, grym balans!
fredag 17 november 2017
Atle på kurs
Förra veckan började Atle på kurs i vardagslydnad! Inte för att han behöver träna på just vardagslydnad utan för att han behöver träna på att vistas i grupp med andra hundar och människor utan att bli rädd/arg och flippa ur.
Vi gick en valpkurs när han var runt 4 mån men den var inomhus (läskigt...) och han var ju allmänt rädd av sig då så det var lite dum tajming. Men kursen var bokad och betald redan innan jag fick hem honom och då hade jag ju inte en tanke på att han inte skulle klara av vanlig kursmiljö. Men själva kursen som sådan var väldigt bra.
Sen började vi en unghundskurs tidigare i höstas som ärligt talat var katastrofal... Trots att man påstod sig använda positiv förstärkning osv. så var den här träningen från stenåldern. Jag blev helt paff! Stod ut första kurstillfället men sen tackade jag för mig. Pengar i sjön...
Eftersom jag alltid jobbar kväll så måste jag ju hitta kurser dagtid vardagar och det är inte alltid så lätt. Men hittade till slut en kurs utomhus (trippelkollade träningsfilosofin) som började förra veckan och sedan går varannan vecka fram till jul.
Första kurstillfället gick helt klart över förväntan! Övningarna var inga problem, vi jobbade med ögonkontakt, u-sväng/utgångsposition och fotgående samt lättare godissök på marken och i träd. Det är ju sånt han kan men han gjorde övningarna med 100% fokus på mig och han tyckte det var superkul =) Nu höll vi ju lite avstånd till övriga hundar och människor men kunde ändå jobba närmare dem än jag räknat med såhär första gången. Det var bara sista kvarten som han började störa sig på allt och alla men han var väldigt trött så han är förlåten för det.
Övriga hundar på kursen var en dobbis och en beardis, typiska unghundar med fokus på allt annat än sina förare =) Atle tyckte beardisen var lite skum då den befann sig mer uppe i luften än nere på marken ;) Sen var det även en ung beagle som var jätteduktig.
Vi gick en valpkurs när han var runt 4 mån men den var inomhus (läskigt...) och han var ju allmänt rädd av sig då så det var lite dum tajming. Men kursen var bokad och betald redan innan jag fick hem honom och då hade jag ju inte en tanke på att han inte skulle klara av vanlig kursmiljö. Men själva kursen som sådan var väldigt bra.
Sen började vi en unghundskurs tidigare i höstas som ärligt talat var katastrofal... Trots att man påstod sig använda positiv förstärkning osv. så var den här träningen från stenåldern. Jag blev helt paff! Stod ut första kurstillfället men sen tackade jag för mig. Pengar i sjön...
Eftersom jag alltid jobbar kväll så måste jag ju hitta kurser dagtid vardagar och det är inte alltid så lätt. Men hittade till slut en kurs utomhus (trippelkollade träningsfilosofin) som började förra veckan och sedan går varannan vecka fram till jul.
Första kurstillfället gick helt klart över förväntan! Övningarna var inga problem, vi jobbade med ögonkontakt, u-sväng/utgångsposition och fotgående samt lättare godissök på marken och i träd. Det är ju sånt han kan men han gjorde övningarna med 100% fokus på mig och han tyckte det var superkul =) Nu höll vi ju lite avstånd till övriga hundar och människor men kunde ändå jobba närmare dem än jag räknat med såhär första gången. Det var bara sista kvarten som han började störa sig på allt och alla men han var väldigt trött så han är förlåten för det.
Övriga hundar på kursen var en dobbis och en beardis, typiska unghundar med fokus på allt annat än sina förare =) Atle tyckte beardisen var lite skum då den befann sig mer uppe i luften än nere på marken ;) Sen var det även en ung beagle som var jätteduktig.
Paus och bus! |
onsdag 8 november 2017
Renarna
Alltså de här renarna, de är ju för roliga. De ska prompt mumsa vägsalt fast att de gång på gång måste flytta på sig när alla bilar kommer. Ibland är de så inne i sin egen värld att de kan gå rakt in i bilen som står still - klonk! En jäkligt komisk springstil har de också.
Man kan komma ganska nära men att klappa en ren har jag bara lyckats med en gång, en lätt strykning på nosryggen.
Man kan komma ganska nära men att klappa en ren har jag bara lyckats med en gång, en lätt strykning på nosryggen.
Reine lipar när jag ska fota =) |
Rätt häftigt att sitta inne i bilen när en enorm renhjord dånar förbi i full fart! Dålig mobilbild men hann inte få fram kameran.. |
måndag 6 november 2017
Ändrade planer
Utöver vandring i Idre hade jag tänkt mig en tripp till Grövelsjön och även Yningåfallen men det var ju bara att tänka om. Någon låglandsvandring då kanske? Åkte bort mot Fjätervålen för att hitta någon led men det visade sig vara lite väl mycket snö även nere i skogen... Atle trampade igenom skaren och fick snöklumpar i benhåren. Det var bara att vända och istället kikade vi in i en öde fäbod där det fanns massa spännande lukter. Atle smög på skakiga ben in i grisarnas hage men luktade desto mer självsäkert på kaninburen.
Tänkte att lilla Fjätfallen borde vara ett säkert kort men vägen var oplogad och det fanns bara hjulspår i snön. Mittensträngen var hård och frusen och skrapade i underredet på bilen men va fan, terrängvolvon fick kämpa lite ;)
Luncherna intogs vid Burusjön (nedanför Nipfjället) och vid en sjö vid Gränjesåvallen (nedanför Städjan). Nästa år får jag nog kolla upp snöläget lite bättre, hur många höstlov
har jag inte varit här uppe när det varit fullt vandringsbart (även för en skäggis) om än lite
kallt? Men, men, jag fick min efterlängtade snö i alla fall ;)
Leden mot Städjan, en liten promenad blev det i alla fall =) |
Här luktar det kanin... |
Tänkte att lilla Fjätfallen borde vara ett säkert kort men vägen var oplogad och det fanns bara hjulspår i snön. Mittensträngen var hård och frusen och skrapade i underredet på bilen men va fan, terrängvolvon fick kämpa lite ;)
Lilla Fjätfallen |
Framsteg! Atle kan tycka att det är lite läskigt med dånande forsar men denna gång gick han helt själv över bron som går över forsen. Sist tvärvägrade han =) |
Lunchpaus |
fredag 3 november 2017
Idre
Hade tänkt mig årets sista vandring uppe i Idre men vädret satte stopp för det. Kom inte ens upp till parkeringen där lederna utgår ifrån, det var bitvis för mycket snö på den oplogade vägen så det var bara att parkera "terrängvolvon" (en vän myntade det uttrycket om min bil med tanke på hur den används haha, men det är en helt vanlig v50) längs vägen. Och lägga på minnet vilka bilar som faktiskt plöjde igenom snövallarna ;)
Nu blåste det isvindar på fjället så någon längre tur hade det inte kunnat bli ändå, Atle såg helt förskräckt ut när han hoppade ur bilen, den typen av vindar har han aldrig upplevt tidigare. Han fick inviga sitt nya vintertäcke men det var ju bara att inse att vinden skulle sätta stopp för någon längre tur så det fick bli en vanlig promenad på fjället. Matten uppskattade i alla fall vädret!
Tillbaka i stugan fick Atle sitt ulltäcke på sig som han gick omkring och myste i flera timmar. På kvällen blev det grillning i snöfall och omplanering av kommande dagar =)
Nu blåste det isvindar på fjället så någon längre tur hade det inte kunnat bli ändå, Atle såg helt förskräckt ut när han hoppade ur bilen, den typen av vindar har han aldrig upplevt tidigare. Han fick inviga sitt nya vintertäcke men det var ju bara att inse att vinden skulle sätta stopp för någon längre tur så det fick bli en vanlig promenad på fjället. Matten uppskattade i alla fall vädret!
Himla kul att röja i snön, det var ju ett tag sen sist =) |
Det blåser mindre nära marken... |
Städjan |
Vinterland! |
Bus på fjället! |
Tillbaka i stugan fick Atle sitt ulltäcke på sig som han gick omkring och myste i flera timmar. På kvällen blev det grillning i snöfall och omplanering av kommande dagar =)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)