Avslutning på rallylydnaden

Förra veckan prickade Atle in nån slags magsjuka lagom till rallykursen så det var bara att sjukanmäla =( Och den här veckan var det sista gången, tiden går snabbt. Vi fick sämsta tänkbara start när två av kurshundarna var lösa innan kursen startade och en av dem kom framrusandes till Atle och sprang runt, runt, runt... Jag hade liksom ställt mig på avstånd när jag såg att hundarna var lösa, just för att det här inte skulle ske.

Atle var ju såklart sjukt ofokuserad i början så jag fick ta till både targethand och godishjälper för att få honom att utföra momenten. Halvvägs in i lektionen hade han ändå landat rätt bra och jag började känna igen honom =) Nu funkade momenten enbart på röstsignal utan hand och godishjälp.

Vi avslutade med en nybörjarklassbana och överlag tycker jag att det gick bra. Det märks tydligt vilka skyltar han tränat på, de utförde han finfint! Vissa skyltar har jag inte riktigt hunnit nöta på så de gick ju mindre bra men det är bara att lära in dem nu i efterhand. Kan ändå tycka att han höll fokus fint hela banan igenom. Visserligen lyckades han både välta en kon och kraschlanda rakt in i en skylt (ja alltså, han har lite bråttom ibland) men konen var mitt eget fel och kraschlandingen vet jag faktiskt inte hur den gick till. Tillfällig koncentrationslucka i hjärnkontoret kanske ;)

Han tycker iaf att det är riktigt skoj det här med rallylydnad så vi kommer garanterat fortsätta träna och hoppa på en fortsättningskurs framöver.

Lite bilder tagna av Linda, Hundorado:

Fint fokus!

Gå runt bakom är han superduktig på. Men varför står jag som en hösäck?!

Sitt framför

Här har han fokus på kurshundarna istället för mig, det gäller ju att se till att man inte blir jagad...

 

Sitt, ligg, gå runt

 

Poängavdrag för vält kon i spiral vänster ;) De där blå konerna blev jag avundsjuk på, mycket snyggare än mina klassiska orange/röda. Skriver upp på inköpslistan ...

Bogesund

I helgen bar det av till Bogesund för att kolla av hur stigarna såg ut, geggamojja eller inte? Det var torrare än jag trodde så nu blir det fler och längre turer framöver!

Stubbar

Kan man se mer stolt ut när man balanstränar på en stubbe? Stubbar är bra till mycket =) Man kan stå med en framtass i taget på den, eller båda samtidigt. Man kan köra bakdelskontroll runt den eller varför inte stå med baktassarna på stubben och framtassarna på marken (liiite knepigt hälsar Atle). Får alla fyra tassar plats på stubben kan man växla mellan sitt-ligg-stå eller varför inte snurra runt på stubben? Eller söka efter små, små gömda godbitar inkilade lite här och där. Ja, listan kan göras lång!

Rallylydnad, andra tillfället

Så var det förra veckan dags för andra kurstillfället på Atles rallykurs. Han var lite mer stressad den här gången men det har sina orsaker. Dels blev han ju jagad i skogen bara någon dag innan och när vi kom till kursplatsen var det två hundar som sprang runt, runt och lekte, det påminnde väldigt mycket om när Atle blev jagad så han blev direkt stressad. Men vi hade gott om tid så vi gick en stor omväg. Det var härligt vårväder och varenda människa var liksom ute, skolklasser hade diverse uteaktiviteter osv. På sätt och vis nyttig träning men just i Atles fall lite överkurs ;)

Vi började med riktningsskyltarna och bakdelskontroll. Atle har ju hyfsad bakdelskontroll så det gick rätt bra, dock hade vi förvånansvärt svårt för 270 vänster. Han hade på tok för bråttom (är man stressad så är man..) och hamnade för långt fram så jag höll på att kliva på honom typ varenda gång.

Han hade diverse stressbeteenden för sig (som jag faktiskt inte sett hos honom på kurs tidigare) som att t.ex. hoppa upp och bita i mina jackärmar, bita i kopplet etc. Här gäller det ju bara att vägleda honom så gott det går, lugna honom och berömma massor när han fokuserar på rätt sak. Sakta men säkert började han komma in i arbetsmode och det gick bättre och bättre.

Avslutningsvis blev det en bana bestående av 9 skyltar och jag tänkte att shit, det brinner i Atles huvud, hur ska han fixa detta? Men jäklar vad duktig han var! När han var som tröttast slog han till med nästan perfekt utförande av banan och fullt fokus på mig! Liggmomenten som vi tränat på satt 100%-igt.

Det vi måste jobba på är uppenbarligen bakdelskontollen i vänstersvängar, att inte ha för bråttom och hamna för långt fram. Fast i själva verket handlar det nog om att hålla ner stressnivån, han brukar normalt vara jätteduktig med bakdelskontrollen. Vi nöter vidare och ska inte gå några skogspromenader innan denna veckas kurstillfälle haha =)

Vildsvin

Det är så härligt att äntligen kunna gå skogspromenader igen, utan att få pälsen full av snöklumpar eller halka omkring som Bambi på hal is. Dock mindre trevligt att inse att våra promenadområden invaderats av vildsvin. Fast det var väl bara en tidsfråga, de finns ju i överflöd i grannkommunen.

Här luktar det spännande! Hundar har ju normalt respekt för vildsvinsdoft men Atle (som tycker mycket är läskigt) verkar inte ett dugg brydd...

Fast egentligen kanske det är ett annat djur jag bör oroa mig mer över - lösspringande hundar. För hundrafemtielfte gången kom det en lösspringnde hund, utom kontroll, framdånandes när vi var mitt ute i skogen. Hunden sprang runt, runt, runt och Atle höll på att få panik av jakten. Till slut kom ägarna men det tog sin lilla tid innan de fick tag i hunden. Alltså ursäkta språket men jag är så jävla trött på alla lösspringande hundar. Att den egna hunden mår bra av att springa lös i skogen (dessutom mitt under koppeltvångsperioden i naturen) värderas högre än den skada/rädsla/framtida problem det orsakar andra hundar som den lösspringande hunden springer fram till, det gör mig skogstokig. Jag har inga som helst problem med lösspringade hundar som lyssnar på sin ägare, men hur tänker man när man släpper lös sin hund utan en fungerande inkallning? Det är rätt trist att behöva överväga att sluta gå skogspromenader alternativt ta bilen till mer öde skogar för att slippa få sin hund manglad och skrämd av lösspringande hundar utom kontroll. Vildsvin, som jag under 15 års hundägande aldrig stött på (trots att jag knatat omkring offroad ute vid Bogesund), känns plötsligt helt oproblematiskt ;)

Rallylydnadskurs

Förra veckan började Atle en grundkurs i rallylydnad. Har aldrig tränat rally med Atle men han är hyfsat grundtränad så momentmässigt tror jag inte det ska bli några problem. Och jag behöver gå en kurs jag själv tycker är rolig, det finns en gräns för hur kul vanlig vardagslydnad är... Träning i grupp får han ju oavsett kurstyp.

Det började mindre bra med att bilens batteri laddat ur (long story som nu är åtgärdad...) och hela bilen gick i baklås när elektroniken dog. Bra start! Tur att jag var ute i väldigt god tid och snälla pappa kom farandes med startkablar. Hann precis i tid även om det blev lite tufft för Atle att kastas direkt från bilen in i kursmiljö.

Övriga hundar på kursen var en dvärgpudel, en sheltie och en springer. Efter nitlotten i slutet på förra sommaren när jag trodde jag valt en kurs på ett bra ställe så blir det hädanefter bara säkra kort! Så rallyn går vi hos Linda/Hundorado även om det innebär att vi får åka till andra sidan stan. Det är verkligen perfekta förutsättningar för Atle på den här kursen - jättetrevliga hundar, instruktören och jag tänker precis lika kring träning (Linda är ju en av mina lärare jag hade på Hundens Hus när jag gick instruktörsutbildningen för sisådär 13 år sedan) och kursplatsen är en stor äng (Gubbängen) där man kan välja att antingen vara på stort avstånd från alla störningar eller lite närmare övriga deltagare eller gångbanor med alla utmaningar det innebär.

Vi jobbade med olika grunder och Atles utmaning var att överhuvudtaget vilja lägga sig ner på blöt lerig äng. Och att lägga sig direkt från stående, det har vi aldrig tränat på. Så det fick bli vår läxa, att lägga sig ner, rakt, direkt från stående. Nu har vi tränat på det och inomhus fungerar det perfekt! Sen ska det bara funka ute och i kursmiljö. Och på äckligt underlag...
En liten minibana med tre skyltar fick vi också prova på. Efter att ha försäkrat sig om att skyltar och koner inte var potentiella monster så gick det riktigt bra (bortsett från de skyltar som innehöll ligg, men vi jobbar som sagt på dem). Det största utropstecknet var väl att han gjorde "banan" tre ggr med fullt fokus på mig utan att bry sig om övriga kursdeltagare som var publik inte alltför långt bort. Han tyckte det var riktigt kul =)

Som tur är var det uppehåll under påsklovsveckan så jag kunde roa mig i Orsa och nu är vi laddade inför kommande veckas kurstillfälle!

Påsken i bilder

Jag hade tagit med dragutrustning till Atle men vägarna var ju torra... Våren hade kommit lite längre än jag trodde.

Strålande sol och vindstilla varenda dag!

Kvällspromenad

Kul att springa i skoterspåren!

 

Den här hästen hade tidigare i vintras så mycket snö i sin hage att den lätt kunnat promenera ut ur hagen utan att knappt behöva lyfta på benen =)

Snödjupet i år kan man inta klaga på! Här går snön ändå upp till vägskyltarna.

Godissök i snön

Fågeln var lite sugen på Atles godis =)

Solnedgång från altanen

En påskhälsning från Orsa!