Jag skulle ju ha gått en onlinekurs "akutsjukvård i fält", som bytte datum så att jag inte kunde vara med. Men istället spelades allt in så att jag kunde se i efterhand. Inte som att vara med själv men ändå väldigt lärorikt!
Fem timmar långt med allt ifrån förebyggande tänk, till akuta skador och sjukdomstillstånd. Allt inriktat på lite mer allvarliga grejer som kan hända på en fjälltur eller under en jaktdag och vad man gör när det är lååångt till bilen och sedan ännu längre till närmaste veterinär.
Först lite självklara grejer som förebyggande tänk, t.ex:
- Förbered hunden fysiskt för det arbete hunden ska utföra, d.v.s. fysträna (med allt vad det innebär, tror det är första vetten någonsin jag hör vara lyrisk över balansboll) hunden så minskar risken för skador och överansträngning.
- Se till att trampdynorna är i form, är de torra och spruckna ökar risken för slitage och sår.
- Vätska upp hunden (i tid och på rätt sätt) inför krävande arbete och/eller varma dagar så minskas risken betydligt för uttorkning och värmeslag.
Men hur väl förbered hunden än är så kan det ju hända grejer ändå och vi togs med på en virtuell fjälltur där våra hundar drabbades av än det ena, än det andra. Det togs t.ex. upp allvarliga allergiska reaktioner av ormbett, getingstick, insektsbett, växter etc. Mygg och knottbett kan ju orsaka allergichock i tillräckligt stor mängd. Jag kan bara konstatera att jag behöver fixa kortison som backup, var jag nu ska få det ifrån, veterinärer får inte skriva ut om inte ett faktiskt behov konstaterats på klinik. Jag tror att det är dags att dra i lite trådar...
Värmeslag och vätskebrist togs också upp, det här är ju något där Atle ligger i riskzonen. Det togs även upp pinnar som gått rakt in i ögat, olika varianter av sårskador, magomvridning, krampanfall, hälta, benbrott, björnbett/rivning, kvävning, jag tycker faktiskt det mesta täcktes in på ett eller annat sätt.
Tur jag har en ras som sällan drabbas av magomvridning, då behöver
jag inte fundera alltför mycket över om jag i skarpt läge klarar av att
sticka en kniv in i magsäcken (för att släppa ut gasen) utan att skada mjälten och orsaka
förblödning (hunden kommer ju ändå dö av magomvridningen annars...).
Tänk förebyggande, ha med rätt grejer och gör på rätt sätt och i rätt ordning! Nu får vi bara hoppas att jag aldrig får nytta av de här kunskaperna =)
När jag ändå åkte genom Strömsund på väg hem från semestern så passade jag på att kika in på kliniken och shoppa lite grejer som är svåra att få tag på annars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar