Egenkomponerad slinga i Femundsmarka

Min favvoled från förra året gick i Femundsmarka, mellan Rundhögda och Lifjället. Nu blev det den igen men den byggdes på till en rundslinga denna gång. Atle började med att spana på renar borta i fjärran. I år tycker jag att det mest varit jakt i hans reaktioner på renarna, förra året kunde han bli rädd och göra mer kraftiga utfall än vad det blev nu. Renarna försvann efter ett tag och vi klafsade fram över myrarna innan det började slutta uppför och det blev torrare.

Det blir ingen godkänd vandring utan porlande vatten ;)

Efter ett tag var det nya marker och planen var att äta vid en liten sjö som fanns på kartan. Vi vek av från leden och hittade till slut sjön. Intill sjön fanns Sushögda, det får garanterat bli en tur upp där någon gång!

Oledat är skoj tycker Atle =)

När man ska fota hunden och själv blir fotad haha ;)

Lunch with a view!

Att ha en targettränad hund är bra i många sammanhang men ibland kan det bli lite fel också. La ut mitt sittunderlag på marken och Atle trodde det var en target och slängde sig genast ner på sittunderlaget.

Efter vilan skulle vi fortsätta gå oledat en bit tills vi kom på en led som ledde tillbaka till vägen. Tur det inte var dimma för då hade vi fått lita på kompassen. Och förhoppningsvis sett stupet i tid hehe....

Extremt lättgånget

Björkrace

Något Atle alltid gör under vandringarna är att inhalera så mycket kråkbär som bara går och att köra 1-2 björkrace. Ni vet inte vad björkrace är? Jo, det är när man sliter upp en kvist från en dvärgbjörk och sen springer ärevarv med den i munnen. Fort, fort, fram och tillbaka =) Jag försökte förklara att vi befann oss i nationalpark och att man inte bara kan förstöra naturen sådär, men det gick inte helt fram...

Oerhört frustrerande att inte minnas vilken topp jag fotat här, den ser ju rätt lockande ut!

Gick inte riktigt att fånga på bild men det här var en liten oas som bara dök upp! Rena rama gräsmattan med porlamde vatten som rann ner i dalen. Och utsikt bort mot Femunden med omnejd.

Så nära en ståbild man får på den här hunden, här i huset läggs ingen tid på att träna utställnings-stå. Vi upptäcker fjällen istället!

Här har vi hittat leden som går tillbaka till vägen och bilen.

Femundsmarka börjar kännas som ett säkert kort! Det här var en fin och lättvandrad slinga, även utanför lederna. Den kan byggas på ytterligare, jag har redan en plan i huvudet fär nästa gång =) Tror det blev runt 9 km den här dagen.

Sylen - Big Fail Trail

Jag hoppades ju på några snöflingor men fick nöja mig med minusgrader och några frostiga morgnar. Den här morgonen sken solen först och frosten skimrade fint på fjället. Men sen kom dimman smygande. Några renar passerade utanför stugan så passade på att fota lite.

 

 

  

Tänkte inte så mycket på dimman, det är dimmig årstid nu och den brukar ju hålla sig i dalen och lätta rätt snabbt på höjderna. Så åkte iväg till Sjöstugan och parkerade för att sedan gå över bron vid Grövlan och knata iväg upp mot Salsfjället, längs leden mot Sylen. De första kilometrarna har jag gått flera gånger förut men när jag passerade det milslånga renstängslet och sedan även Norgegränsen så var det ny mark. Men fråga mig inte hur det såg ut för dimman bara tätnade och tätnade. Väderprognosen visade blå himmel och sol, därför hade jag tänkt mig att solen skulle trycka undan dimman rätt snabbt, iaf uppe på fjället. Så fan heller! Dessutom blev den allt blötare och till slut var det nästan som duggregn av alla små vattenkorn som flög omkring. Efter ett tag började det blåsa också men inte ens vinden kunde skingra dimman. Leden gick svagt uppför hela tiden och vi betade av kilometer efter kilometer i dimma, fukt, blåst och kall temperatur. På en jäkla autostrada, det var hur upptrampat som helst eftersom det här var en led man bara "måste" gå när man är i Grövelsjön.

Tja, jag ser ju Atle i alla fall, det är mer än vad jag gjorde i Sälen förra året =) Men kolla leden, hur trist som helst..

Det blir inte så mycket mer berättat från den här turen, den kan liksom bara sammanfattas med dimma på autobahn ;) Och Atle frös när han blev blöt så han hade behövt sitt ulltäcke under det andra täcket. Sorry Atle!! Det komiska var att när det bara var några kilometer kvar till bilen så började dimman lätta och solen tittade fram. Det var väldigt mycket renar i farten och Atle fick upp värmen igen av allt adrenalinpåslag..

Tror turen blev runt milen. Och solen sken resten av dagen från blå himmel haha =) Kan ju inte låta bli att fundera över vad det är jag missat bakom dimman, som gör att alla går just den här leden? Har försökt googla bilder från området i efterhand men det verkar bara vara vanlig fjällnatur. Kan ju vara så att folk lockas av båtturen, man kan nämligen åka båt längs sjön halva vägen. Ja, inte vet jag...

Elgåhogna i lightversion

Första turen fick bli på Norska sidan av gränsen, i Femundsmarka Nationalpark. Det blev leden upp mot Elgåhogna men utan planer att gå upp på toppen. Leden började i skogen och bar sen uppåt genom fjällbjörkar och lummig växtlighet. Snart kom en bäck med små vattenfall (nä, inte alls en bidragande orsak till varför jag valde just denna led) och leden följde bäcken från och till. 

Porlande vatten och stenigt uppför, kan det bli bättre? När jag mer eller mindre dissat naturen i Funäsfjällen i sommar så är det exakt den här naturen jag saknat! Femundsmarka måste utforskas mer =)

Atle undrar varför det går så sakta

Jag har ingen bild på det men det fanns några partier med större stenblock att ta sig över och det var inte helt lätt för Atle. Fick placera honom på ett stenblock för att sedan ta mig själv till nästa och sen få över Atle... Mestadels gick det bra även om han någon gång tyckte det var lite läskigt. Någon slags självbevarelsedrift har han ju uppenbarligen ändå! Branta och knixiga partier uppför fixar han annars galant, smidig som en bergsget. Han har blivit mycket bättre med sina kamikazefasoner men ibland tror han fortfarande att han är superman med superkrafter (t.ex. flygförmåga).
Jag letar fortfarade efter en bra vandringssele med handtag så att jag kan lyfta honom i svåra situationer. Vill gärna ha något i stil med Ruffwears Webmatser Harness men just den passar inte på Atle. Bomba mig gärna med förslag, tycker jag testat allt utan att hitta någon som sitter bra.

Spegelblank sjö

Ovanför trädgränsen var det mer låttgånget

Sjön Femunden syns i mitten. Bortom bergen ligger Rondane, Dovre mm.

 

Här ligger han visserligen i sovsäcken men denna gång hade han faktiskt inte alls några större planer på att vila där, utanför på marken skulle han minsann vara.

Efter ett tag var det dags för lunch och vila och sen hade matten vissa prioriteringar resten av dagen (F1 race!!!) så det var bara att börja gå neråt igen. Jag är säker på att jag fotade själva toppen (Elgåhogna) i fjärran men hittar ingen bild nu. Det är enbart små stenblock när stigningen väl börjat så jag är lite osäker på hur lämplig just den toppen är för en liten dvärgschnauzer och Atles trampdynor... Men känner jag mig själv rätt så blir det nog ett försök i framtiden, man kan alltid vända om det inte går. Fast har jag väl börjat gå uppför en topp så vänder jag inte, om jag så måste stoppa ner Atle i ryggsäcken haha ;)

Väl nere igen blev det lite plaskande, annars blev det inget bad då det inte var särskilt varmt. 

Så otroligt skönt att slippa anpassa turerna efter värmen! Den här dagen var det perfekt vandringsväder, när vi kom tillbaka till bilen tror jag temperaturen inte stigit till mer än 12 grader, vilken lyx! Gissar att turen blev ca 9 km. 

Grövelsjön!

Hemma igen efter att ha varit och vandrat i Grövelsjön med omnejd. Nu har jag nog laddat batterierna för resten av året! Ska berätta om turerna vi gick men börjar med att slänga in några bilder på den lilla stugan vi bodde i, ute på kalfjället precis vid trädgränsen. Kan det bli bättre? 

Bara att kliva utanför dörren och knata ut på fjället!

 

Den här porlande bäcken rann precis bredvid stugan.

 

Renar i mängder! En morgon hade 10-15 renar konferens precis utanför stugan. Atles morgonrastning fick vänta lite, behöver inte trigga igång jaktmaskinen mer än nödvändigt..

Atle & renhornet! Men i hans egen värld har han tveklöst fällt en ren =)