Vindelfjällen - Atoklimpen/Aatoklimpoe

Ato betyder "det" eller "den där", fjället är nämligen för heligt (för Samerna) för att nämnas vid namn. Jag är inte så mycket för heligheter så här kallar vi det ett fjäll ;) Klev ur bilen i kyla, blåst och regn. Klaga inte liksom, det här var fullt vandringsbart till skillnad mot 30 grader och vindstilla med knottinvasion. 

Jag hade fått för mig att det skulle vara hyfsat plant fram till själva Atoklimpen (till mitt försvar ska tilläggas att området låg utanför min fjällkarta och den halvdana turistkartan saknade höjdkurvor...) men det gick uppför hela tiden. Regnet smattrade konstant och det var en rätt trist led upp till kalfjället men där blev det desto finare. Mer vind också och en sedan länge dyngsur Atle började frysa. Lyckades få en blick av Atoklimpens topp innan dimma svepte in och dolde den. Typiskt... Vet inte om det hade funkat att gå upp ändå, vädrets makter motarbete Atle kan man säga. Det blev några få mobilbilder för kameran ville jag inte vattenskada.

Till slut syns Atoklimpen, med toppen borta till vänster!

Men ju närmare vi kom desto mer dimmoln svepte in och dolde toppen...

Vi försökte i alla fall! Men längre upp satte vädret stopp, Atle höll ju på att frysa ihjäl, trots dubbla täcken.

På väg neråt igen

I stugan var det en kall Atle som fick på sig ett torrt täcke och somnade på kudden =)

Retligt med vädret men jag tror jag kan tänka mig ett nytt försök i framtiden, det är nog väldigt fint där uppe i klart väder.

Semesterdvala

Det är lite semesterdvala här i bloggen... Befinner mig just nu vid Grönfjäll/Kittelfjäll/Marsfjällen, men förra veckan var jag i Vindelfjällen så vi tar det i rätt ordning!

Vid Sonfjället och Ljungdalsfjällen slogs vi mot värme och knott och i Vindelfjällen var det närmast höstliga förhållanden. Man vaknade upp till 5 grader och sen toppade dagstemperaturen i 8-10 grader. En hel del vind och inte en enda mygga eller knott, inte ens när det var vindstilla bland växtligheten. Helt otroligt, här gruvar man sig för de lappländska myggen (dessutom ett myggår som detta) och så existerar de inte haha. Nåja, inte förra veckan i alla fall!

Efter en lååång bilresa fick det bli lite rekande första dagen, det här var helt nytt område så noll koll med andra ord. Det fick bli en kortare tur upp längs Ruttjebäcken med fina fall och jättegrytor.

På sina ställen ganska badvänligt men det var inte direkt badväder och regnet började strila på tillbakavägen =)

Invigning av nya poolen

Det är VARMT och Atle har fått testa sin nya pool som sprutar vatten =) Egentligen tror jag han gillar sin vanliga pool bättre, dels för att det är djupare vatten och blir mer badande men ffa för att den inte sprutar vatten rakt i ansiktet haha! Men det blir nog bra om han får vänja sig lite gradvis.

Vafan matte, det sprutar massa vatten?

Ganska gott och kul att dricka strålarna

OMG leksaken är i sjönöd

Jag tror jag når den

Herregud matte, leksaken kunde ha drunknat!

Orsa

Ja alltså, veckan i Ljungdalen får nog klassas som fail trip även den. Har aldrig varit med om en så varm vecka i fjällen (jo, sommaren för några år sedan som var rekordvarm och det brann över allt, men det får väl ändå klassas som ett undantag), så lite vind och så mycket knott. Den kombon funkar helt klart inte för Atle. Hittade lite fina SUP-vatten att komma ihåg till framtiden (ja, inte bilden då...) för tillbaka ska jag, Ljungdalen är ett favvoställe trots allt.

Nu är vi tillbaka i Orsa, tanken var att ha en vilovecka här innan vi rullar vidare mot nya äventyr. Med facit i hand behövs verkligen ingen vila efter den "tuffa" vandringsveckan haha... Det är bastuvarmt även här så någon tripp till Dalafjällen finns det ingen poäng med om inte vädret slår om. Desto fler turer med SUP'en hoppas jag och Atle har redan hunnit med ett kvällsdopp nere i Orsasjön. Vilken lycka att kunna vara ute och bada utan att bli sönderbiten!

Kvällstur

Då har vi klarat av åskoväder också, igår var det först på kvällen det gick att ge sig ut. Lite i varmaste laget men jag räknade med mer vind uppe på fjället och så lite bad så gick det vägen! En kvällstur på några timmar bara men bättre än inget alls =)

Det blåste på bra!

Predikstolen och Helags

Orkar inte kolla kartan men jag tror det är Sylarna där borta, lite samma form som Hurrungane i Jotunheimen.

Vet inte om det bara var denna tur och jag har nog inte tänkt på det innan... men jag tror nästan han börjat sikta in sig på topprösena haha! Jag har ju alltid topparna som mål och där blir det topp plopp och Atle brukar också få något smarrigt. Det verkar som att han lärt sig det =)

Fjällfilosofen

Dimma på fjället

När klockan ringde igår morse kunde ingen blivit gladare än jag när jag hörde regnet smattra mot rutan och vinden vina! Dessutom klart vandringsbar temperatur, jippie!! Jag vet ju att man kan glömma utsikten i sånt här väder men det såg ändå ut att vara hyfsat bra sikt uppe mot topparna. Allt var färdigpackat så det var bara att ge sig av.
Knatade uppför skidbacken vid Torkilstöten (vid det här laget vet de flesta vad jag tycker om att knata i skidbackar, puh..) och väl uppe fick Atle tokfnatt, överlycklig över att luften gick att andas och att det gick att röra på sig utan att tuppa av i värmen.

Vi knatade på i regn och blåst, har faktiskt aldrig sett Atle så obrydd av sådant väder, han behövde inte ens täcke utan verkade mest glad över att bli blöt =) Rätt mysigt ändå och inte en kotte så långt man såg. Plötsligt kom dimman farandes, smock sa det så var sikten borta, som vanligt gick det i raketfart.

Vi knatade runt ändå, det var så pass bra sikt att man ändå såg lite runt omkring sig och jag hade koll på åt vilket håll leden var. Men dimman blev tätare och tätare och till slut var det inte helt enkelt längre. Vi tog en liten fika i väntan på att dimman skulle lätta men den verkade inte ha några sådana planer. Hade satt mig riktad åt leden men den var ändå en bra bit bort så innan vi började gå tog jag ut en kompassriktning för säkerhets skull. Försök gå rakt i några hundra meter (på en sträcka där du omöjligt kommer kunna gå rakt p.g.a. terrängen) med ögonbindel så ska ni se hur "rakt" det blir haha ;)  

Här är leden, ser ni ledkrysset mitt i bild?

Lite tydligare när man står nära men inte fan var det mycket sikt...

Jaja, vi blev inte uppätna av mygg och knott och det VAR faktiskt härligt med en liten fjälltur ändå!

Ljungdalsfjällen

Befinner mig i Ljungdalen men det blir inte så mycket vandrat =( När jag kom upp var det 29 grader och de följande två dagarna var det också på tok för varmt och ingen vind som håller knott, mygg och bromsar borta. Jag skojar inte, jag har sällan skådat den här mängden blodsugare...

Stugan ligger högt vid trädgränsen och utsikten är finfin =) Dessvärre behövs vind om det ska gå att sitta på altanen utan att ofrivilligt donera allt sitt blod till insekterna.

Har åkt runt lite med bilen här och där, bland annat till en fin sjö (glömde kameran i bilen...) och Flatruet. Ett tips är att INTE besöka Flatruet i värsta turistsäsongen, folk betedde sig exakt så som man omöjligt kan ha missat att man inte ska göra. D.v.s. parkera sina husbilar ute på själva fjället och därmed köra sönder terrängen (det finns särskilda parkeringar för detta) och jaga renar med telefonen... Lite Stekenjokk light skulle jag säga, trist.

Fota renar får man såklart göra så länge man inte jagar dem i full fart...

Hade tänkt snabbrasta Atle här men efter en snabb blick på alla lösdrällande hundar (i renbetesland...) så valde jag att låta bli.

Sen har det blivit lite promenader här runt stugan men det är satans massa knott och varmt... Fint är det i alla fall så man kan nästan låtsas att man är ute på tur haha!

Jag går på vägen och Atle promenerar i vattnet som rinner bredvid =)

Igår kväll blev det väderomslag med buller och bång och idag blev det faktiskt en tur, ska försöka få kameran att samarbeta, jag är lite rädd att den dragit sitt sista andetag... Eller om det är datorn det är fel på, de är i ungefär lika stort behov av utbyte haha. Vi får se =)

Semester!

Midsommarhelgen

Alltså fail trail är ju en sak men nu behövs ett nytt begrepp - FAIL TRIP. Vi tar det från början...

Åkte upp i torsdags och i Sveg passade jag på att kika in hos VUAJA som nyligen öppnat fysisk butik där. Vuaja är en av mina favvonätbutiker med den lite ovanliga kombinationen av bra hundartiklar, heminredning (med fjäll och naturtema) och lite friluftskläder.

Väl framme i Hede hämtade jag nycklarna till stugan och rullade vidare mot Sonfjället. Tog en sen eftermiddagspromenad bl.a. med syfte att kolla myggläget. Visst var det mygg men knotten var tio resor värre. Hoppsan hejsan.

Väderprognosen för fredagen visade regn, regn och ännu mera regn så Plan A (Sododalen vid Sonfjället) fick bli Plan B (Skärsjövålen bredvid Sonfjället) och jag gick upp kl. 4 för att att komma iväg vid 5 och förhoppningsvis slippa det värsta regnet. Gick direkt från stugan och planen var att gå uppför Skärsjövålen via Skärsjön till Brovalltjärnen. Dränkte Atle i myggmedel och konstaterade noll vind, sol på himlen och varmare än planerat. Jahapp... 

En bit upp började Atle tycka att det var i varmaste laget och jag försökte förklara att vi kommer till en sjö där uppe och sen kommer fler badmöjligheter. Knotten var inte roliga och det gällde att hålla sig i konstant rörelse. Stanna och dricka? Ehh, nej, skulle INTE tro det! Ju högre upp vi kom desto mer började det fläkta yttepyttelite i alla fall och Atle gick på bättre.

Matte, jag ser sjön!!!

Vid sjön hoppade Atle bomben i vattnet och levde rövare. Men satan vad mycket knott, det var helt vidrigt. Så snart han badat klart fick vi småspringa upp på en höjd för att få hjälp av vinden. Bara det att vinden mojnat... Knotten bombarderade och plan B fick bli plan C, d.v.s. härifrån vände vi hemåt i snabbt takt. Atle som nu återställt sin komforttemperatur för en tid framåt betedde sig som dåre och flög hit och dit. När han blir myggbiten märker han det och inser att han måste röra på sig men knotten verkade han inte märka på samma sätt så jag fick mana honom till rörelse hela tiden när han skulle leka med pinnar och gud vet vad han pysslade med. Knotten var helt ointresserade av mitt blod men jag hade istället fullt sjå att andas genom näsan för att inte få alltför mycket knott i munnen.

Väl hemma hade Atle blivit rätt ordentligt biten och det kliade massor =( Hade varit förutseende och tagit med kortisonsalva men tyckte inte det verkade hjälpa ett skit. Från tidigare vet jag att en kall dusch är det som lindrat mest och så även denna gång. Dessvärre sitter effekten bara i typ 30 min innan huden behöver kylas igen och det tar några timmar innan klådan lägger sig. Värst drabbad var han i ljumskar och insida lår men de hade bitit lite överallt.

Eftersom regnet verkade utebli tog vi under eftermiddagen en tur till ett vattenfall, det skulle inte vara så himla långt att gå och så kunde han ju bada. Jag åkte iväg i jeans i solskenet bara för att 25 min senare komma fram till detta:

Ösregn som inte tänkte ge sig.

För att göra en lång historia kort: Atle betedde sig konstigt under natten till lördagen och eftersom vädret ändå var kvavt, varmt och vindstilla och omöjliggjorde en tur till Sododalen (det var faktiskt kämpigt att undslippa knotten även på rastningsrundan vid stugan) så valde jag att packa ihop och åka till Orsa en dag tidigare än planerat. Bara när jag småsprang mellan stuga och bil lyckades jag andas in hur många knott som helst.

I Orsa roade vi oss med att gömma gosedjursråttan istället:

Glad Atle som kunde vistas utomhus utan att bli sönderbiten!

Nu är vi tillbaka på udden igen och ska jobba i några dagar innan det är dags för semester =)

Finally!

Sådär, nu är Atle färdigfriserad inför kommande fjällturer och nu även badad när vi fick vattnet tillbaka (för allt flyter på lika smidigt som vanligt här ute typ som när hela föreningen blir vattenlös i några dygn). Tycker jag härdats nog under våren men tydligen inte.

Imorgon bär det av norrut! Gör ett pitstop i Orsa för att hämta upp vandringsgrejerna och sedan rullar bilen vidare några timmar. Jag hoppas verkligen att efterslängarna av min första vaccindos har flygit sin kos till på fredag när det är dags för årets första fjälltur!! 

Atle har packat sin nya väska, den är verkligen superbra! Tålig och vattentät och med massor av fack och avdelare så att det går att packa strukturerat. Precis alla Atles grejer får plats och så har den ju LILA detaljer! Det märks att den är designad av hundträningsfolk =)