Finally!

Imorgon rullar bilen mot rallyskogen och invigningen av Rally Sweden 2018!

Det är helt galet perfekta förhållanden i år, mängder av snö och isiga vägar. Det sägs att snödjupet på sina ställen är 150 cm och jag funderar lite över hur fasiken man tar sig fram i skogen med så mycket snö... Det lär bli ordentligt pulsande ut till sträckorna =)

Brukar ju alltid tippa vem som vinner. Lite klurigt i år... De som gör upp om pallplatserna i det här snörallyt är ju Ogier, sen har vi snöspecialisterna Latvala och Östberg. Kanske kan vi även räkna Mikkelssen dit. Sen har vi Tänak och Neuville också men de är lite ojämna på snö och is. Ok, jag tror 1.Ogier, 2. Latvala, 3. svårt, svårt men jag gissar på Tänak. På söndag kl. 12:18 avgörs sista sträckan så då vet vi. SVT sänder som vanligt en del sträckor så kika nu på lite ordentlig vintersport och skit i OS ;) 

Orsa

Helgen har spenderats i Orsa, skönt att komma ifrån alla löptiksdofter och få en normal hund igen (så normal man nu kan vara när man heter Atle)! Magen har därmed reparerat sig men vi får se vad som händer nu när vi är hemma igen.
Det var en hel del snö och vägen till huset inte helt lättframkomlig men har man rätt bil så har man, inga problem för allroaden =)

Framskottad bastu!

Atle har fått testa lite drag. Spände honom framför kicksparken utan några större förväntningar men jag tror bestämt han kan bli en liten draghund! Helt otippat, jag som lagt alla dragplaner på hyllan men det kanske kan bli lite på hobbynivå i alla fall. En bra dragsele har han men den ordinarie draglinan verkar puts väck så det fick bli en provisorisk variant med en kort expander och en kortare lina. Expandern var ju på tok för kort och gav inte önskat effekt, när han kastade sig ut i linan blev det ett ryck som han tolkade som någon slags korrigering, han sänkte farten och vände sig om lite smått förskräckt. Men när han hade mer jämnt drag funkade det perfekt! Så nu måste jag bara skaffa en bra draglina och som vanligt när det gäller "arbetsutrustning" till små hundar så är det ju typ omöjligt att hitta. Det görs ju inte ens dragselar till små hundar så de flesta använder sig av Zero DC Shorter, det är den Atle har. Den funkar helt ok men den kan ju inte mäta sig med en Nome eller liknande. Håller hans dragglädje i sig får det nog bli ett dragfäste till sparken också, så det blir lite bättre vinkel på linan.

I övrigt har det blivit långpromenader och slappande. Atle har mumsat strömming som grillats över elden och sen sockerärtor till det (ja, han älskar sockerärtor).

Fru Älg vilar sig på tomten =)

Sist men inte minst har såklart rallyt planerats! Tre dagar kvar nu... Ynka. Tre. Dagar.

Letar kurser

Nu när Atles kurs är slut så är jag på jakt efter nya kurser, han behöver fortsatt träning i grupp. Jag SKA få honom att klara av sådan miljö så att jag kan börja gå utbildningar igen och lite mer avancerade och roliga kurser. 2017 var nog det första året någonsin som jag inte gick en enda hundutbildning =(
Nu på vintern är det mesta inomhus och det fixar han inte ännu. Så jag kikar på våren men som vanligt är det svårt att hitta kurser dagtid vardagar. Kvällstid jobbar jag ju och de helger jag inte jobbar åker jag ofta bort. Men jag har i alla fall bokat in oss på ett prova-på-tillfälle i dogparkour och sedan en kurs i rallylydnad, båda i slutet av mars. Sen får vi se vad vi hittar för skoj utöver det.

Löptiksstressen börjar avta lite nu (tack gode gud för det). Han börjar bli kontaktbar på promenaderna, kan koppla av inne och är inte lika pipig längre. Nu ska bara magen återhämta sig också... Träffade några av Atles hanhundskompisar idag och matte var typ helt knäckt över alla löptikar, hennes hanar var också värre än vanligt så det var ju skönt att höra =) Då kanske jag kan lägga funderingarna på kastrering på hyllan ett tag.  

Men herreguuud

Det bor en skäggig tonårsgrabb vid namn Atle här i huset. Några hus bort bor två löptikar. Ingen bra kombo. Så idag har jag på allvar hotat Atle med kastrering! Han har bara en sak i huvudet just nu och det är att ta sig till löptikarna. Han ylar, gnäller, piper och tror att ytterdörren ska öppna sig om han opponerar sig tillräckligt mycket. När vi ska ut på promenad börjar han tjuta så snart vi kommer utanför dörren och han simmar i kopplet mot grinden, helt okontaktbar. Magen har kraschat... men han äter i alla fall och han sover på nätterna, tack för det. Ska han påverkas såhär kraftigt av löptikar så finns ju ingen annan utväg än kastrering (HÖR DU DET ATLE!!!). Jag som inte ens är ett fan av kastrering, det har ju sina nackdelar också. Men som det är nu är det ohållbart så framtiden får utvisa hur det blir.

Städa

Håller på att lära Atle att städa, d.v.s. att lägga ett eller flera föremål i en korg. Vi har tragglat lite med apporteringen fram och tillbaka, han spontanbär mer än gärna och han har ganska stort föremålsintresse. Men att få till hela apporteringskedjan var ju en annan femma. Bara att shejpa på lite här och lite där så satt det till slut. När jag väl fått honom att börja gripa och bära så ville han bara ha föremålet för sig själv och vägrade komma till mig =) Nu har vi jobbat på avlämningen och han lämnar numera i handen. Med den biten avklarad kunde vi börja med själva städa tricket!

I början tyckte han att jag var dum som ställt något i vägen mellan honom och min avlämningshand men sen började han inse att föremålet skulle till just korgen. Fick dock byta korg efter ett tag, när han lagt föremålet i korgen så apporterade han hela korgen till mig. Det hade väl kanske kunnat vara en rolig twist på det hela men det spar jag till framtiden... Så jag gjorde det lite enkelt för mig genom att bara välja en mindre apporteringsvänlig korg.

Nu har vi en bra start på det hela, sen ska det läggas till fler föremål, korgen ska kunna stå längre från mig, tricket ska döpas etc. Ja, jag är lite disträ på filmen men jag hade halva mitt fokus på hundträningen och halva fokuset på vad som sas på rallyradion haha =)

Monte madness

Nu är "Monte madness" över för denna gång och i år gjorde rallyt verkligen skäl för sitt smeknamn. Det var väldigt svåra förhållanden, på en och samma sträcka kunde det vara torrt, blött, synlig is, svart is, snöigt och/eller moddigt så däcksvalen var inte helt självklara. Lappi beskrev det som utomjordiskt svårt, Ogier tyckte det var smått hopplöst och snöspecialisten Latvala såg helt gråtfärdig ut när han kom i mål efter den svåraste sträckan.

Slutresultatet blev 1. Ogier, 2. Tänak, 3. Latvala - mina tre favvoförare på podiet! Vilken start på året! Dessutom i den ordning jag tippat det slutliga VM resultatet... Måste bara se det där rallyt på plats någon gång, de kör ju precis norr om mina områden i de franska bergen. Och jag har länge velat uppleva Gorges du Verdon på vintern så det skulle ju inte vara helt fel.

17 dagar till Rally Sweden! Rallydimman är nära ;)

Väntan. Är. Över.

Äääääntligen drar årets WRC säsong igång! De här vinteruppehållen är verkligen tortyr. Först ut är som vanligt Monte Carlo rallyt och det startar ikväll! Brukar ju alltid gissa vem som vinner VM i november och jag både vill och tror att Ogier vinner även i år (trots andra året i nytt team och ett inte helt övertygande 2017). Hans utmanare tror jag i första hand blir Tänak (tror t.o.m. han blir VM tvåa i år) men även Latvala och Neuville.



Det är ju bedrövligt att WRC inte sänds på TV (bortsett från vissa enstaka sträckor och en sammanfattning i slutet av helgen) men det är bara att gilla läget och följa rallyt via sociala medier och WRC-radion.

Och sist men inte minst... 21 dagar kvar till Rally Sweden! Nedräkningen har börjat =)

Träningsgodis

Alltså, det här med att ge kontokortet till tonåringen, det kan ju sluta hur som helst ;)

Det går åt mycket godis när man tränar!

Nä, skämt åsido men Atle har lite känslig mage och fixar inte alla djurslag. Det enda djurslag jag kan ge obegränsat av är fisk och försök hitta godis med fisk som enda djurslag och i övrigt vettigt innehåll, i tillräckligt små bitar till vettigt pris... Men det har jag gjort nu! Hittade det här godiset med lax på mässan i december och köpte en förpackning för att testa. Funkade finfint för magen så det blev några fler förpackningar haha! Jag gör ju även mitt hemgjorda fiskgodis men efter ett års tid med det godiset känns det som att han börjar tröttna lite... Har såklart annat godis också men då måste jag tänka på mängden så att magen fixar det.

Sista kurstillfället

Igår var det dags för sista kurstillfället på Atles kurs, det blev ju inställt precis innan jul. Nu var kursängen full av snö så vi höll till på vägarna intill, bra med lite platsbyte. Och därmed inte en enda lösspringande hund som kom fram!

Vi tränade på:

• Förlängd ögonkontakt - gick jättebra så länge han mellan övningarna fick kika sig runt och checka av att inga monster var i närheten.

• Sitt kvar med störningar - gick helt ok, han har lite svårt med stadga rent generellt och framför allt i situationer där han inte är helt bekväm. Att bli tillsagd att stanna kvar medan jag går bort från honom och han blir själv kvar med människor och vovvar i närheten är ju asläskigt tycker Atle. Antingen kommer han farandes efter mig eller så sitter han kvar men piper/gnäller. Därför körde jag inte på så stort avstånd utan jobbade istället med andra svårigheter som tappa godis, vifta med leksak etc.

• Gå fram och hälsa på/prata med instruktören medan hunden sitter vid sidan - ja, alltså Atle vill ju inte hälsa så han gick exemplarisk fot och satt i fotposition medan jag hejade på instruktören och sen följde han gladeligen med mig där ifrån ;)

• Inkallning - ganska lätta övningar så det gick bra, han är duktig på inkallning. Testade även att kalla in honom när han stod och spanade på sina kurskamrater, det gick bra det med =)

Annars då? Anledningen till att vi går kursen är ju att han behöver träna i grupp och inte bli rädd eller förbannad (eller frustrerad av alla känslokrockar, för där ligger en stor del av Atles problematik) på de andra. Det funkar ju på avstånd men vi är inte nere på det avstånd jag vill ännu. Sen beror saker och ting fortfarande väldigt mycket på dagsform hos den här hunden, det kan vara jäkligt svårt att veta var man ska lägga ribban från dag till dag. Men igår jobbade vi stundvis rätt nära ett annat kursekipage så det går ju om förutsättningarna är rätt.
  

Vi gick för instruktören Mari Ringkvist (som själv har dvärgschnauzer) hos Glada Jyckar i Bromma. Har bara gott att säga om kursen, vi kommer garanterat tillbaka!

Sovsäck

I julklapp av min bror fick jag och Atle en sovsäck för hund. Tanken är att ha den på fjällvandringar men jag har även hittat andra användningsområden. Som häromdagen när jag var ute i skogen för att träna uppletande och det blåste snorkallt. Istället för att stå uppbunden i blåsten medan jag preppade sökrutan så fick han ligga i sovsäcken och mysa. Eller ja, vi tränade på att ligga i sovsäcken för varje gång jag vände mig om stod han och käkade mossa istället ;) Men tids nog så!

Det var inte helt lätt att lära honom att gå in och lägga sig i sovsäcken, öppningen är väldigt liten så det krävs en viss teknik för att lyckas. Inte helt lätt att komma på själv så jag fick träna in det. Först köra in huvudet i säcken, sedan la jag på snurr-signalen för att få honom att vrida kroppen rätt, och sedan ligg efter halva snurren. Dessutom måste han lyfta bakbenen ordentligt under sig eftersom säckens botten höjs upp när han går in i den. Men nu har han kommit på hur han ska göra och det börjar nästan bli lite väl roligt så ibland blir det nästan kraschlandning in i sovsäcken ;)