I måndags åkte jag från Orsa i strålande sol och perfekt vandringsväder men som vanligt när man närmar sig Fulufjället var det som att åka in i en annan värld av väder, det var dimma och snöbyar om vartannat. 7 minus och vind gjorde att jag höll på att skippa att gå upp på fjället och istället hålla mig nedanför. Men när jag klev ur bilen och såg allt höstlovsfirande flipflopfolk (fast den här tiden på året har flipflopsen tydligen uppgraderats till sneakers) som styrde kosan mot fallet högt klagandes över att "det är ju så kallt och skulle det verkligen snöa?" så kände jag att ett vindpinat fjäll var rätt lockande ändå ;) Uppåt bar det och det var så jäkla halt. När snöbyarna slog till såg man inte mycket runt omkring sig men de höll inte i sig särskilt länge.
|
Atle hade kul i snön =) |
|
Ibland syntes skymtar av blå himmel och sol! |
|
Tills dimman kom smygandes. |
Väl uppe insåg jag att vi går knappast rundan förbi Rörsjöarna, dels för
att det var så jäkla halt men även för att det skulle bli för kallt för
Atle. Så vi gick en bit längs leden som går längs kanten på platån men
problemet är att den inte är kryssad utan markerad med färg på stenarna.
Hjälps inte när det ligger snö ovanpå och det bara är sten, man ser
ingen led. I snöbyarna vet man till slut inte var man är... Så vi vände
om och började knata ner. Var det meckigt uppför var det knappast
lättare nerför haha! Atle var lite rolig här, normalt kan han ösa på som en bulldozer nerför men han måste kännt av att jag tog det väldigt försiktigt för han gick långsamt och stannade upp med jämna mellanrum för att vänta in mig. Han tog inte ett steg framåt innan jag ok'at det. En ny sida hos Atle!
På tisdagen slog ovädret till, eller snarare mitt favvoväder -
snöstorm! Efter morgonpromenaden insåg jag att det kommer INTE gå att
vandra idag men jag ville banne mig upp på fjället (Nipfjället i Idre)
ändå, för att se vädret. Jag var först på den oplogade vägen och susade fram genom 15cm nysnö. Väl vid foten
insåg jag att det här vädret börjar ju verkligen likna något!! Gick ur
bilen för att kolla hur mycket snö det var på vägen ut på fjället. Svårt
att se inifrån när ingen åkt där innan, vill ju inte köra fast. I
vintras körde jag i 50cm nysnö för att testa och det gick finemang. Med
tanke på vädret hade jag inga större planer på att utmana ödet i onödan men de
var faktiskt inte hysteriskt mycket snö så jag rullade på. Ju längre upp vi kom desto mindre snö på vägen, den blåste
bara bort. Förutom i vissa svackor där vallar bildats. Exakt på samma
ställe som förra året den här tiden. Då hade jag den gamla bilen som
inte hade samma åsikter som jag om var man borde köra. Så den gången
vann snövallarna och det var bara att vända medans de fyrhjulsdriva
RIKTIGA bilarna med markfri gång minsann plöjde igenom och rullade vidare uppåt. Jäklar vad arg jag
var!! Men desto nöjdare i år, vallarna var nemas problemas!
|
I början var det bra sikt och ingen snö på vägen |
|
Ju högre upp desto sämre sikt! |
|
Fjället =) |
Var till slut uppe där
vägen slutar och hela bilen gungade i vinden. Gick ur och höll knappt på
att få upp dörren, väl ute var det bara att fälla upp luvan och ställa
sig med ryggen åt vinden, den där snöpiskan var inte trevlig i ansiktet.
Men bästa tänkbara väder!
|
Min bil i sitt rätta element! |
Där uppe la vädret i ytterligare en växel och det kom liksom en vägg av snö, det blev snabbt allt vitare på marken. Bara att vara ödmjuk inför vädrets makter och börja rulla neråt medans man fortfarande såg vägen. Inte mycket att hurra för rent vandringsmässigt haha, men jag fick en härlig snöstorm i alla fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar