Funäs - Hamrafjället

Sista dagen när det var dags att åka hem så sken solen från en klarblå himmel haha! Riktigt behaglig temperatur dessutom =) Var ju bara tvungen att ta en sista tur och åka hem under eftermiddagen istället. Valet föll på Hamrafjället som också fanns på min önskelista. Inte så mycket p.g.a. höjd eller så utan mest för att det är ett välkänt blomsterfjäll med extremt mycket växtlighet och udda växter. Egentligen gillar jag ju mer stenig och karg miljö men det var ändå kul att se en lite annan variant av fjällvärlden.
Stigningen upp var rätt brant och det var helt galet lummigt överallt! Nu var det ändå höst, på sommaren måste det vara en svensk version av regnskog, säkert jättefint. Väl uppe blev det mer lättgånget och de där typiska gräsiga kullarna... Det blev lunch nära högsta toppen på 1138 möh innan det bar av längs kammen och sen brant neråt igen. Sista sträckan gick längs med sluttningen vid nedre delen av fjället. Helt galet mycket växtlighet! Hittade vildhallon som var väldigt goda. Det var kul första kilometern men sen hade jag tröttnat på allt det gröna och det kändes som att man gick och gick och gick och aldrig kom fram! Fick till och med dubbelkolla kartan men jodå, vi var på rätt spår.

På väg uppåt

Himla konstigt toppröse tycker Atle...

Sådär, fick Funäsfjällen sin revansch då? Ja, det fick det nog men jag kan trots det konstatera att Funäsfjällen inte helt är min grej, det är för snällt, för lågt och för lättvandrat. En fördel är ändå att det är stora områden så det finns mycket att välja mellan och jag kommer säkert komma tillbaka i framtiden även om jag alla dagar i veckan väljer t.ex. Grövelsjön framför Funäsfjällen. Och allra helst Norge såklart!