Jag har alltid varit lite frustrerad över att det inte går att hitta en aktiveringsform som kan ersätta dvärgschnauzerns ursprungliga arbetsuppgift - att söka upp och döda råttor i gårdsmiljö. Nosarbete i all ära men det är trots allt inte riktigt samma sak. Så gissa om jag blev intresserad när jag nyligen fick höra talas om "Barn Hunt". En hundsport på frammarsch i USA, där hunden ska just söka upp och markera de råttor som hittas. Inte döda dem visserligen men det är ju helt förståeligt ;)
 |
| Råttans behållare |
Man använder levande råttor men de befinner sig i en cylinderformad behållare så att de får luft och inte kan skadas av hunden. Behållarna göms sedan bland en massa halmbalar, oftast i en lada men det kan även vara utomhus på begränsad yta. Råttorna ska gömmas lågt och högt och ibland ska hunden bli tvungen att gräva fram råttan, krypa genom tunnelliknande formationer osv. Lite beroende på klass ska hunden antingen jobba självständigt eller i samarbete med föraren.
 |
| Inomhus i lada |
 |
| Utomhus i gårdsmiljö |
Det verkar vara en seriös sport som har tydliga regler för hur råttorna ska skötas, behandlas osv. Det finns flera olika tävlingsklasser där hänsyn tas till hundens ålder och storlek. Inlärningssättet verkar också bra då man börjar lätt genom att bara belöna intresse för råttdoften och sedan försvårar man gradvis. Korrigeringar och obehag på träning eller tävling är inte tillåtet. Alla raser får delta men de två raser som bör ha bäst förutsättningar är ju dvärgschnauzer och schnauzer då de är specialiserade på just råttor. Men sen har vi ju flera skadedjursutrotare som t.ex. pinscher och terriers. Just terriers verkar vara den grupp hundar som flitigast deltar i Barn Hunt. I USA är ju dvärgschnauzern klassad som terrier så man får väl anta att det är en hel del skäggisar med ;)
Nu har jag inte riktigt allt klart för mig men tydligen kan sporten även fungera som en form av anlagstest för de raser vars ursprungliga uppgift är att utrota skadedjur.
 |
| Full fart bland halmbalarna! |
När jag först läste om sporten så tänkte jag att det här är ju ett genidrag, hur coolt som helst! Ända tills jag insåg att det handlade om levande råttor. Jag tycker inte att det är ok att gång på gång utsätta råttorna för en sådan stressande situation. Och hur svårt kan det egentligen vara att hitta en stor råtta som stinker (stor doftmängd) och som dessutom troligtvis ger ljud ifrån sig? Sökområdet är ju inte jättestort. Det känns för lätt, var är utmaningen?
Efter lite funderande har jag väl landat någonstans mitt emellan. Jag tycker idén är skitkul men jag funderar på om man kan använda sig av döda frysta råttor istället. Nu är det säkert många som flyger i taket när jag skriver så men det är väl inte värre än fågelhundsfolket som använder sig av och har frysen full av olika fåglar för att träna apportering?
Eller kanske bara små tussar av råttpäls/skinn för att göra det hela betydligt svårare? Täppas har ju en leksak med äkta råttpäls och jag kan säga att den dödar han på ett helt annat sätt än vanliga leksaker. Den råttan kan jag inte ha framme konstant för han kan liksom inte koppla bort den. I just Täppas fall vet jag inte om det ens skulle fungera med levande råttor, han hamnar ju i ett närmast ohälsosamt stresstillstånd när han ser eller känner lukten av en råtta.
 |
| Nån terrierliknande sak med huvudet begravt i halmen =) |
Här är en liten filmsnutt på hur det kan se ut. Jag kan verkligen föreställa mig Täppas springa omkring bland halmbalarna och lukta efter råttor, vilken LYCKA!!!
