Elgåhogna!

Ett av årets mål när det gäller fjälltoppar var Elgåhogna. Förutsatt att det inte skulle vara alltför stenigt, det har diskuterats lite fram och tillbaka om det är för stenigt att ha med hund där...

I söndags var så tanken att vi skulle nosa lite på leden till Elgåhogna och iaf gå upp på Mosastöten för att få lite fin utsikt. Vädret var för en gångs skull helt perfekt! Knatade iväg och det bar konstant uppför. Väl uppe i höjd med Mosastöten så syntes sluttningen upp till Elgåhogna och hade vi gått så långt gick det ju inte att låta bli att se om det gick att gå upp =) Sista kilometern var rätt brant uppför men det var bara de sista 500 metrarna som var rejält steniga. Men absolut inte så att jag ens tänkte tanken att det var för stenigt för en hund?? En vuxen frisk hund som är tränad för fjällvandring ska inte ha några problem med den terrängen. 
Utsikten från toppen var mäktig, 360 graders panoramavy så långt ögat nådde. Hela vägen bort till Rondane som kommer bli nästa projekt!

En stor del av leden följer en bäck där det finns mängder av fina små vattenfall!

Här någonstans tyckte mina ben att nu får det väl ändå räcka? Atle malde dock på uppåt...

Toppröset!

Uppe på toppen friskade vinden i och jäklar vad det blåste på nervägen. Mina fingrar var helt stelfrusna. Benen var rätt möra när vi kom ner till foten och det började plana ut. Då väntade nästa lilla projekt... En stor renhjord på säkert upp till 200 renar hade lagt sig för att vila på leden med omnejd. Det var faktiskt utspridda över ett så stort område att det inte gick att gå runt utan att ta sig an 1-2 ytterligare toppar och de var jag inte så pigg på. Tack och lov började de röra på sig och befann sig till slut på så pass betryggande avstånd att jag kunde ta mig förbi med jaktmaskinen Atle. Jag tror det tog mer på Atles krafter att tyst och sansat (well, allt är relativt...) ta sig förbi en renhjord än att gå upp på Elgåhognas topp ;)

Totalt var leden på 1,2 mil vilket inte är en uppseendeväckande sträcka men det är de 716 höjdmetrarna som gör det till en röd "krävande" led. Toppen låg på 1460 möh och det är Atles hittills högsta topp!!

Midsommar

Jag känner att jag ligger efter med bloggandet och inte så lite heller. Får se vad som hinns med men först ut blir i alla fall lite mer vandring. Midsommar spenderades i Orsa och sen bar det av till Femundsmarka Nationalpark i Norge, intill Grövelsjön.

Första dagen blev det en halvlång fin tur som jag gått tidigare men nu var planen att vi skulle upp på en liten topp. Vädret ville annorlunda... Det började bra med sol och lagom varmt men när vi var uppe på "förtoppen" så drog det in ett mullrande oväder (jo, jag hade sett det närma sig men trodde att vi skulle hinna både upp och ner från toppen). Det regnade, snöade och haglade om vartannat. Haglet var så pepprande att Atle blev rädd och fick söka skydd under mig. Det drog ju över men nästa omgång var inte långt borta så vi gav upp projektet topptur och knatade tillbaka ner i dalen.

En liten bit av paradiset

Oväder på ingång

Juni eller oktober, det är frågan...

Måste sortera lite bilder innan jag skriver om nästa tur, då blev det minsann topptur på riktigt =)

Fjällväder

När jag började Atles "försäsongsträning" i mitten av mars så tänkte jag mig att första fjällvandringen skulle ske denna helg. Men fjällvädret ville annorlunda... Tors-fre höll vi oss i Orsa i värmebölja, det var inte vandringsbart i 31 grader. Igår åkte vi upp till Idre men trots att vi gick upp i ottan var det alldeles för varmt väl framme. Det blev en kort tvåtimmarstur med svalka i snö och vattendrag. Lite fail trail med andra ord men oavsett så var det väldigt härligt att bara strosa omkring i fjällen igen! Med vetskapen att heeeela fjällvandringssäsongen väntar framöver.

Sååå kul med snö! Alltså skaderisken när han racear runt på snö utom kontroll... Men ibland måste man bara få vara hund också =)

Den lurviga slyngeln skulle behöva bli av med lite päls =)

Nipfjället

Min favvobild från helgen. Här trivs han, i ödemarken =)

Det var överlag väldigt höga vattenflöden. Både i forsar, mindre vattendrag... eller som här, mitt på leden.

Sen åkte vi till den väldigt långgrunda Burusjön där han fick bada och svalka sig ordentligt! På eftermiddagen fanns inte mycket annat att göra än att hålla sig vid vatten så det bar av till den mysiga sjön jag upptäckte förra året. En fjällsjö med sandstränder mitt ute i ingenstans. Inte många som känner till sjön och så ska det förbli ;) Jag skulle ju såklart haft SUP'en med, varför hade jag inte det??

Burusjön

Den hemliga sjön =)

På kvällen hade jag tänkt mig en sval kvällstur på fjället men se det hade inte fjällvädret tänkt sig. För himlen blev allt mörkare och sen brakade ovädret loss med skyfall, hagel, snö och åska. Nähäpp, bara att hålla tummarna för söndagens väder som faktiskt skulle bli bra, svalt och mulet med lite lätt regnrisk. Imorse hade fjällvädret bestämt sig för 5 grader, moln/dimma och ösregn. Kyla och regn är en sak (hade både mössa, vantar och varm jacka med) men när man inte ens ser vart man går då finns det liksom ingen poäng med det. Så det bar av tillbaka Orsa =)

Invigning

I helgen hade min kollega Maria på FurfaceDogs invigning av sin nya lokal och träningsplan i Örsundsbro. Först bar det av ut i naturen för att leta efter ett lila ägg innehållande något spännande. Jag var lite tveksam om det skulle vara för många hundar ute och leta men väl på plats syntes inte en enda hund. Kan det månne bero på vädret - blåst och ösregn?!? Jag kan inte påstå att vi finkammade sökområdet som var ganska stort (som Skavlöten), men vi letade säkert 40 min i alla fall. Är inte alls säker på att Atle alltid jobbade, han är inte van vid den här typen av större sök. Det var egentligen bara i ett område han fick upp en spännande doft och jag följde efter honom dit han ville gå. Men sen tappade han intresset och började pyssla med annat... Vi gick till en annan plats för att sedan komma tillbaka till platsen där han fått upp doften och jodå, han vindade något igen men efter att ha gått runt i området hade vi ändå inte hittat något ägg.
Det regnade värre än någonsin och Atle började flamsa runt som han ofta gör när han är trött så vi gav upp äggjakten och åkte vidare till Salnecke Slott där lokalen finns. Atle fick ett tröstpris för sitt letande!

Atle med sitt tröstpris. Kan vara så att matte valde färg ;)

Träningsplanen var stor och fin, där kommer han helt klart kunna vara med på kurs. Inomhuslokalen hade en rolig upplevelsebana som jag är övertygad att Atle gillat men han klarar fortfarande inte av inomhusmiljöer med hundar och människor så banan gick han misste om. Men det var ett lugnt och mysigt ställe ute på landet! 

Ingen hittade ägget på utsatt tid men Täppas gamla bevakningspolare, jack russeln Leo, fick i uppgift att hitta ägget vilket han också gjorde! Atle den lilla filuren hade ju rätt där han snappade upp spännande doft två gånger! Äggskrället låg typ 10-15 m därifrån haha =) Det var gömt uppe vid taknocken på en liten stuga. Jag gick aldrig fram till stugan för det satt folk på farstun i skydd för regnet och då skulle det inte gå att söka av stugan utan att Atle började skälla på dem.
Jag blev i alla fall påmind hur kul det är med lite klurigare sök så det får nog bli mer av den varan framöver!

Rallylydnad i värmebölja

Igår var det varmt på rallylydnadskursen. Atle blev ganska behaglig att jobba med, när värmen liksom tömt ut större delen av hans energi =) Han tycker normalt att ju snabbare momenten utförs desto bättre men igår var det en lite seg Atle. Har i alla fall fått ordning på en del av grejerna som strulade sist. Dessvärre kommer vi inte hinna träna ett dugg till nästa vecka eftersom det nu är dags för F1 i MONACO!!!

Atle har hajat det här med vem man ska heja på ;)

Dammstakärrsrundan

Den enda runda jag inte gått ute i Bogesund är Dammstakärrsrundan så den fick det bli idag. Det skulle ju bli lite för varmt för Atles smak så vi startade 7:30 för att vara tillbaka innan det blev för varmt. Rundan är på 10,8 km förutsatt att man inte går fel här och där =) Med andra ord blev det lite längre... Atle tyckte det var för varmt mot slutet, 17 grader och sol (även om det var skuggigt inne bland träden) är too much enligt Atle. Sen gick det faktiskt inte att bada på något av de tre ställen jag tänkt mig, inte helt enligt planen så tur att det inte blev varmare ändå.

Skägget samlar på sig allt, här har vi en blandning av mossa och mattes frukost som han fick smaka.

Nu ska mattens ben få vila de närmsta dagarna för om allt går enligt planen (vädret) så väntar en svart vandringsled i de Franska bergen. Jag får träningsvärk bara jag tänker på det...

Skriver ikapp

Sådär, nu har jag äntligen en dator att skriva på igen. Den har varit på service, det är inte lätt att vara egenföretagare och behöva lämna ifrån sig datorn kan jag säga. Nu ska bara allt återinstalleras så att den fungerar fullt ut, sen är jag på banan igen =) Skriver ikapp lite här då...

Förra veckan blev det en tripp till Tyresta Nationalpark. Vissa områden där är väl så lik fjällmiljö man kan komma i den här delen av landet. Mycket upp och ner, kringelikrok över stock och sten och en del berg. Han känns rätt vandringsklar nu men det vi skulle behöva mer av är vettiga backar. Hittills har jag löst det så att när det dykt upp en hyfsad lång och brant backe/slänt så har vi knatat upp och ner, upp och ner. Men det finns en gräns för hur kul det är och dessutom brukar Atle bli lite fundersam efter ett tag, ungefär som "vafan matte, kan du bestämma dig för om vi ska upp eller ner?" 

Vi har också klarat av andra tillfället på rallykursen. Lite ofokuserat och småslarvigt denna gång tycker jag nog det var. Massa nosande i marken och lite egna versioner av de olika momenten. Vi får helt enkelt lite bakläxa och får se till att reda ut de där frågetecknen till nästa vecka!

Lite vila medan banan byggs

Kursandet fortsätter

När den ena kursen slutar tar en annan vid... Utbudet av dagtidskurser utomhus är verkligen begränsat så jag tyckte att Linda kunde sätta in en rallylydnad åt oss =) Sagt och gjort, så nu går vi nybörjarklassen för tredje gången haha! Deltagare utöver Atle är en jack russel, cockerpoo och labradoodle.

Jag höll på att frysa ihjäl och inte nog med iskalla vindar så kom det även en regnskur för att kyla ner lite till ;) Men vi överlevde och Atle kollapsade när han kom hem.

Atle & Hippo, Hippo & Atle =)

Väderomslag

Sådärja, sommaren verkar ha pausat lite så allt är i sin ordning igen! Häromdagen när vi var ute och vandrade så kom det flera snöbyar och det var så pass kallt att Atle faktiskt tackade nej till bad. Först var det tänkt att vi skulle gå en ny led men när jag insåg att den var i form av motionsspår så höll jag på att få psykbryt. Tillbaka till bilen och köra vidare till ett mer säkert kort!

Hittade det här orangeagula på en gren, har aldrig sett något liknande. Då är det bra att ha en naturguide i kontaktnätet. Tydligen rostsvamp!

 

Fikapaus. När jag tittade på två örnar högt ovanför så passade Atle på att sno min halvätna kanelbulle =)

Atle hittade en pinne att strimla vilket jag tyckte var en dum idé så jag slängde den utför stupet vilket var en ännu sämre idé. Han var ju på väg att fara efter den så det var tur jag höll i kopplet. Här sitter knashunden och väntar på tillåtelse att kasta sig utför stupet... Ja herregud, funderar över om det går att montera in en fallskärm på hans sele?!

På väg tillbaka till bilen och han var lika pigg som när vi startade.

Valborgshelgen

På Valborg var det femte och sista tillfället på konceptträningen vi gått hos Furface. Det har varit en väldigt liten grupp med enbart kända hundar och människor, från Täppas tid när vi tränade bevakning mm. Jag ska fortfarande inte ge mig på att förklara vad det här går ut på och jag är både skeptisk och optimistisk inför denna träning. Men det har ändå börjat gro ett frö i mitt huvud, att detta kanske kan vara något ändå... Jag kommer fortsätta göra de här övningarna samtidigt som jag lär mig mer från onlineträningen via AbsoluteDogs. Så får vi se vad som händer!

Snodde helt fräckt ett foto från Furface, taget av Maria Ahola.

1:a maj blev det vandring ute vid Bogesund. Själv var jag astrött och det var extremt motigt och tungt haha... Bara Atle var pigg som en lärka och flög fram som en missil. Dessutom regnade det till och från men jag bad ju om väderomslag så jag ska inte klaga ;) I regn går det i alla fall att gå, till skillnad från när solen gassar.