Dummyn...

Ja, retrieverträning med dvärgschnauzer går i snigelfart =) Men ska jag ta mig igenom den här utbildningen så vill det till att vi tränar innan. Även om de andra deltagarna mot förmodan inte skulle ha tränat detta med sina spaniels/retrievers så har de ändå fördelen av att deras hundar har intresset, det finns där genetiskt (även om vissa utställningslinjer tyvärr verkar ha tappat apporteringsintresset, jäkla avel).

För närvarande har vi flyttat ut träningen. Började med att kasta iväg dummyn för att få lite dragning. När han kunde hämta den på det viset så la jag lugnt ut den, gick tillbaka och bad honom hämta. Och visst, han hämtade den men tyckte han det var kul? Nej.
Funderade lite och jag tror inte problemet enbart ligger i att dummyn är tråkig utan problemet är att han inte behöver använda nosen för att hitta den. Jag tror han undrar vad som är poängen med att leta efter något som är fullt synligt =) I hans värld är det ju som bekant bara nosarbete som gäller.

Så jag gick ner i kohagen som består av ängsmark. Jag la ner dummyn så att han inte såg den från den plats där han satt. Gick tillbaka och skickade honom och nu verkade han betydligt mer intresserad. När han närmade sig fick han dock syn på den och då var det ju inte kul längre "fan, matte jag ser den, du måste gömma svårare!!".
Sagt och gjort, nästa gång gömde jag den helt osynlig. Det blev bättre men jag kan inte påstå att han befann sig i något lyckorus direkt. Å andra sidan var det väldigt varmt så det dämpade nog honom en hel del.


Efter ett tag strejkade han helt när det gällde dummyn, det var bara leksaker han kunde tänka sig att hämta haha. Fast vad gör det om jag kör med leksaker istället för dummies.. är ju bara jag som gett mig sjutton på att det ska funka med dummies. Men det spelar ju egentligen ingen roll.

Här hämtar han sin boll:


Från början hade jag nog tänkt att jag skulle hinnan nosa på dirigering, pipa, störningar mm. Aningen optimistiskt kanske ;) I nuläget får vara glad om han inte totalstrejkar på utbildningen!