Ville längre in i Rondane för att se de höga bergen så det blev en liten tur längs en slingrande grusväg fram till Dörålsetern. Superfint! Dock var deras våfflor ingen hit, norska våfflor serveras nämligen med någon slags surgrädde (typ syrlig yoghurt) som jag (världens största godis, kak och tårtmonster) fick kämpa för att få i mig. Aldrig mer!!
Atle behövde röra på sig och jag ville se området så det bar av ut i regnet. Jättefint och här måste det nog bli ett till besök i framtiden.
 |
| Ser ni mig och liten Atle på toppen? |
 |
| På toppen såg man in i hjärtat av Rondane! Så coolt, tänk om det varit bättre väder... Det här är liksom områden där man inte går om det inte är rätt förutsättningar. |
Blev väl runt 4-5 km här (vilken långvandring haha) men som sagt, jag kommer tillbaka i framtiden! Sen fortsatte vägen runt Rondane och det hela blev en heldagsutflykt.
3 kommentarer:
Hahaha gillar du inte römme på våfflor? Det gör inte jag heller, brunost brukar jag inte heller köra på våfflorna som mina släktingar gör (funderar däremot på att prova ha i det i smeten).
Det var oätligt!!! Tillsammans med nån konstig rabarbersörja. Rena chocken när man förväntar sig sylt och grädde haha =) Brunost antar jag är mesost men det kanske skulle funka?! Måste testas!
Ja brunost är hård mesost, finns i söt och lite "starkare" variant. Tror den söta gör sig bra för det faktiskt :)
Skicka en kommentar