Dogslead and wildlife experience, dag 1

Puh, nu är jag hemma igen efter fyra fantastiska och händelserika dagar!! Vet inte riktigt hur jag ska kunna sammanfatta allt, det har varit fullt upp och och jag har lärt mig otroligt mycket. Tror det är bäst att ta varje dag för sig, annars kommer det bli ett lååångt blogginlägg...

Torsdag

Förutom jag deltog även Malin och Emil från Karlstad. Vi var alltså bara tre stycken men det var alldeles lagom, det här med slädhundskörning var liksom lite svårare än jag förväntat mig ;)

Dagen började med teori där Sandra (instruktören) berättade vad som är utmärkande för just polarhundar, skillnader och likheter mellan de polara raserna, hur de lägger upp dragträningen mm.

Sedan blev det rundvandring på gården och presentation av hundarna. De har 18 renrasiga Alaskan Malamute i olika åldrar. Hundgårdarna var stora, jättefina och med möjlighet till stimulans i form av att klättra, hoppa, krypa, ligga högt, sova i koja, leta godis i gömmor osv.

Vi fick tilldelat oss ett eget spann och dessa hundar skulle vi även ta hand om under vistelsen. Det innebar utfodring, städa i hundgården, gosa mm. De hundar jag hade var Himla, Is, Töya och Leya.

En större rastgård som här är avdelad så att vi hade våra "egna" hundar separerade från ovriga flocken. Det blir liksom lite lättare med matning, ta in och ut genom grindar mm. 

På eftermiddagen fick vi genomgång av hur släden ser ut och vi fick lära oss att "klä på" släden:

• Expander som fästs mellan slädens rep och 4-spannslinan. Minskar ryck för båda hundarna och den som står på släden.
• 4-spannslina där hundarna sätts fast.
• Säkerhetslina. Om expandern går av så är detta en påkopplad reserv så att hundarna inte drar iväg utan släden...
• Två ankare. Används när man står stilla med spannet och t.ex. ska koppla på eller av hundar, behöver stanna och gå av släden ute på tur osv. Ankaret sparkas ner i snön för att hålla hundar och släde på plats. Ett ankare har man bak hos sig själv och ett fäster man framme hos ledarhunden så att spannet inte kan vända om i fel riktning, trassla in sig i varandra osv.
• Startlina. Finns de inte fäste för ankaret (t.ex. på is) så kan spannet fästas i en lina runt t.ex. ett träd. 
• Flera olika hakar som håller samman linor mm. 
• Slädsäck att lägga packning i.

Min släde!

Släden har två olika bromsar. En "bromsplatta" som man kan använda för att sänka farten och parera släden i kurvor. Sedan även en "panikbroms" om man skulle behöva stanna omedelbart (vilket inte går för det blir en viss bromssträcka) eller om det är en väldigt brant nerförsbacke för då räcker inte bromsplattan.

På kvällen fick vi prova på att åka släde bakom en skoter. Varför det kan man ju fråga sig... Jo för att det krävs en hel del teknik för att hantera släden. Jag hade liksom tänkt mig att det är väl bara att stå på medarna och bromsa om det går för fort, så följer väl släden bara efter... HAHAHA, den uppfattningen fick jag totalt omvärdera, det var skitsvårt!!! Släden liksom lever sitt eget liv och jag var helt slut efter den korta slingan som tog ca 5 min.
Vi fick även prova att stanna, fästa ankare och sedan plocka upp det igen för att åka vidare. När man plockar upp ankaret så märker ju hundarna det och det gäller att ha all tyngd på panikbromsen så att de inte flyger iväg. En hand på släden och med den andra fäster man ankaret på släden. Och hoppas att hundarna i det läget (när man bara har en hand på släden) inte gör ett tokryck för då finns risk att man tappar balansen hehe. Tack och lov att det "bara" var en skoter första dagen =)

Fortsättning följer...